{"id":1179,"date":"2016-03-23T13:29:36","date_gmt":"2016-03-23T12:29:36","guid":{"rendered":"https:\/\/teatertidningen.se\/?p=1179"},"modified":"2016-03-23T13:30:42","modified_gmt":"2016-03-23T12:30:42","slug":"det-kanslomassiga-ar-politiskt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/teatertidningen.se\/?p=1179","title":{"rendered":"Det k\u00e4nslom\u00e4ssiga \u00e4r politiskt"},"content":{"rendered":"\n\n\n
\n

Det som skr\u00e4mmer dramatikern \u00c5sa Lindholm mest \u00e4r bristen p\u00e5 empati i dagens samh\u00e4lle. I sin pj\u00e4s \u00bbMamman\u00ab, som har premi\u00e4r den 4 april p\u00e5 Teater Tribunalen, v\u00e4cker hon tankar kring just medk\u00e4nsla, solidaritet och civilkurage.<\/strong><\/p>\n

\u00bbMamman\u00ab b\u00f6rjar med raden:\u00a0\u00bbEtt enda syfte fanns det med den lilla staden d\u00e4r vi bodde. Fabriken.\u00ab <\/strong><\/p>\n

 <\/p>\n

Pj\u00e4sen utspelar sig i en sagostad med paralleller till verkliga platser. Folket d\u00e4r lever som i en tung gr\u00e5 dimma, d\u00e4r det enda de g\u00f6r \u00e4r att arbeta i fabriken och \u00e4nd\u00e5 kan de inte klara sig p\u00e5 det de tj\u00e4nar utan lever i mis\u00e4r och r\u00e4dsla f\u00f6r att f\u00f6rlora det lilla de har. Mamman och sonen Pavel har dessutom levt under sin makes\/fars f\u00f6rtryck och n\u00e4r han f\u00f6rsvinner t\u00e4nds en frihetsgnista i Pavel, som sedan sprids och smittar av sig p\u00e5 fler och fler \u2013 \u00e4ven den r\u00e4dda och oroliga Mamman.<\/p>\n

 <\/p>\n

Varf\u00f6r valde du att skriva om den h\u00e4r tematiken?<\/strong><\/p>\n

Det b\u00f6rjade med att vi p\u00e5 Tribunalen l\u00e4ste Brechts pj\u00e4s \u00bbModern\u00ab, som bygger p\u00e5 Gorkijs roman \u00bbEn Mor\u00ab. Ber\u00e4ttelsen om hur en enkel m\u00e4nniska som \u00e4r feg, orolig och hunsad kan hitta v\u00e4gen till att st\u00e5 upp mot n\u00e5got och s\u00e4ga ifr\u00e5n k\u00e4nns v\u00e4ldigt angel\u00e4gen idag. Vi lever i en tid d\u00e4r vi alla beh\u00f6ver vara modiga och st\u00e5 upp inte bara f\u00f6r oss sj\u00e4lva utan f\u00f6r alla n\u00f6dst\u00e4llda. Det \u00e4r en ber\u00e4ttelse om solidaritet, empati och civilkurage och jag vet fr\u00e5n tidigare arbeten att det h\u00e4r \u00e4r ett \u00e4mne som barn funderar kring och k\u00e4nner starkt inf\u00f6r. D\u00e4rf\u00f6r fick vi id\u00e9n att ber\u00e4tta den h\u00e4r historien f\u00f6r barn.<\/p>\n

 <\/p>\n

Hur ser du p\u00e5 din roll som dramatiker och vad vill du v\u00e4cka med din pj\u00e4s? <\/strong><\/p>\n

Som dramatiker vill jag alltid kommunicera med min publik. Jag vill att de ska se min intention och svara p\u00e5 den. Jag \u00e4r intresserad av deras svar. D\u00e4rf\u00f6r g\u00f6r jag \u00e4ven research och tr\u00e4ffar potentiell publik under mitt arbete.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n<\/td>\n

\n

 <\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Foto: Ola Kjelbye<\/strong><\/p>\n

 <\/p>\n

Jag vill att pj\u00e4sen ska vara k\u00e4nslom\u00e4ssig. Den \u00e4r skriven f\u00f6r dockor och dockspelare \u2013 som g\u00f6r det tacksamt att anv\u00e4nda sig av melodramens uttryck \u2013 d\u00e5 man till exempel kan leka med distansen mellan dockornas enkla uttryck och en mer komplex verklighet. Det k\u00e4nslom\u00e4ssiga \u00e4r ocks\u00e5 politiskt f\u00f6r mig \u2013 det som skr\u00e4mmer mig mest med nutiden \u00e4r bristen p\u00e5 empati och hur l\u00e5ngt vi m\u00e5ste g\u00e5 f\u00f6r att v\u00e4cka m\u00e4nniskors medk\u00e4nsla med dem som befinner sig utanf\u00f6r den n\u00e4rmaste kretsen. Det m\u00e5ste finnas fler s\u00e4tt \u00e4n att visa bilder p\u00e5 barnlik f\u00f6r att n\u00e5 fram till insikter som att vi alla \u00e4r lika.<\/p>\n

I sagoformen finns ocks\u00e5 en slags befrielse, d\u00e4r vi kan f\u00e5 syn p\u00e5 de rena m\u00e4nskliga drivkrafterna, inte f\u00e4rgade av v\u00e5r verkliga v\u00e4rlds urs\u00e4kter och omst\u00e4ndigheter. Ibland gl\u00f6mmer vi att tanken \u00e4r fri och att fantasin har outt\u00f6mliga m\u00f6jligheter.<\/p>\n

Till skillnad fr\u00e5n romanen som min pj\u00e4s inspirerats av har min pj\u00e4s ett barnperspektiv, barnen som ser verkligheten f\u00f6r vad den \u00e4r, som avsl\u00f6jar att kejsaren \u00e4r naken \u2013 att n\u00e5got annat \u00e4r m\u00f6jligt \u2013 och jag hoppas att barnen som ser min pj\u00e4s (och \u00e4ven de vuxna) ska k\u00e4nna sig sedda och st\u00e4rkta.<\/p>\n

 <\/p>\n

Vad hoppas du att Erik Holmstr\u00f6m ska tillf\u00f6ra som pj\u00e4sens regiss\u00f6r?<\/strong><\/p>\n

Erik \u00e4r en visuell regiss\u00f6r och t\u00e4nker mycket i bilder, vilket jag tycker om. Vi har arbetat med att bygga en st\u00e4mning och atmosf\u00e4r som inte bara tar avstamp i ord. Hans tidigare arbete med dockteater i \u00bbFunktionell dumhet\u00ab har ocks\u00e5 varit en stor inspiration, hur han d\u00e4r med enkla medel skapade n\u00e4rhet och identifikation.<\/p>\n

 <\/p>\n

Birgitta Haglund<\/p>\n

 <\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det som skr\u00e4mmer dramatikern \u00c5sa Lindholm mest \u00e4r bristen p\u00e5 empati i dagens samh\u00e4lle. I sin pj\u00e4s \u00bbMamman\u00ab, som har premi\u00e4r den 4 april p\u00e5 Teater Tribunalen, v\u00e4cker hon tankar kring just medk\u00e4nsla, solidaritet och civilkurage. \u00bbMamman\u00ab b\u00f6rjar med raden:\u00a0\u00bbEtt enda syfte fanns det med den lilla staden d\u00e4r vi bodde. Fabriken.\u00ab   Pj\u00e4sen utspelar […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/teatertidningen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1179"}],"collection":[{"href":"https:\/\/teatertidningen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/teatertidningen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/teatertidningen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/teatertidningen.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1179"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/teatertidningen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1179\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1189,"href":"https:\/\/teatertidningen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1179\/revisions\/1189"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/teatertidningen.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1179"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/teatertidningen.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1179"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/teatertidningen.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1179"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}