![\"1](\"https:\/\/teatertidningen.se\/wp-content\/uploads\/1-Pavlovs-tispe-foto-Bilge-\u00d6ner.jpg\")
<\/a><\/p>\n<\/p>\nFoto: Bilge \u00d6ner<\/em><\/p>\n I \u00bbPavlovs tispe\u00ab, som \u00e4r en samproduktion mellan Den mangfaldige scenen och Brageteatret, ber\u00e4ttar Camara Joof om sina erfarenheter av att vara kvinna, svart och bisexuell.<\/p>\n<\/p>\n Hur p\u00e5verkas vi av hur andra m\u00e4nniskor betraktar oss, vad g\u00f6r det med v\u00e5r sj\u00e4lvbild och v\u00e5r blick p\u00e5 samh\u00e4llet? Det \u00e4r fr\u00e5gor som norska scenkonstn\u00e4ren Camara Joof st\u00e4ller med sin f\u00f6rest\u00e4llning \u00bbPavlovs tispe\u00ab, som spelades under Bibu i Helsingborg. P\u00e5 ett humoristiskt och tankev\u00e4ckande s\u00e4tt utg\u00e5r hon fr\u00e5n sitt eget liv f\u00f6r att diskutera rasism och f\u00f6rdomar.<\/strong><\/p>\n<\/p>\n P\u00e5 Bibu r\u00e5dde det ingen tvekan om vilka \u00e4mnen som \u00e4r mest br\u00e4nnande i Teatersverige just nu. M\u00e5nga seminarier och \u00e4ven f\u00f6rest\u00e4llningar lyfte fr\u00e5gor kring representation och normkritik. Det diskuterades hur scenkonst f\u00f6r barn och unga kan belysa, och bryta mot, seglivade samh\u00e4llsstrukturer. Hur teatern kan \u00e5stadkomma en f\u00f6r\u00e4ndring. \u00c4ven h\u00f6gerextremism och rasism ber\u00f6rdes. Projektet Shadowland, kopplat till svenska Assitej, som vi skrev om i nummer 2\/2016 av Teatertidningen, medverkade inom Bibus ram. Shadowland hade bjudit in fyra f\u00f6rest\u00e4llningar och arrangerade fem seminarier som kretsade kring hur rasism skildras p\u00e5 dagens scener f\u00f6r barn och unga, \u00e4ven med ett internationellt perspektiv, och hur vi kan arbeta fram strategier f\u00f6r att n\u00e4rma oss fr\u00e5gor kring rasism. En av de inbjudna f\u00f6rest\u00e4llningarna var \u00bbPavlovs tispe\u00ab, av och med Camara Joof, som \u00e4r en samproduktion mellan Den mangfaldige scenen och Brageteatret. Joof medverkade ocks\u00e5 i Shadowlands seminarium \u00bbDen vita scenen\u00ab.<\/p>\n I \u00bbPavlovs tispe\u00ab, som \u00e4r ett slags stand up-show med ett inbjudande och l\u00e4ttsamt publiktilltal, ber\u00e4ttar Camara Joof om sina upplevelser av att vara\u00a0afronorsk kvinna. Om k\u00e4nslan av att inte h\u00f6ra hemma. Hon beskriver bland annat hur hon \u00e4nda sedan barnsben har blivit tagen f\u00f6r att vara prostituerad, g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng. Hon ber\u00e4ttar om sin bisexualitet och hur den har tagits emot. Och hon talar \u00e4ven om sina mindre angen\u00e4ma sidor, utan att framst\u00e4lla sig sj\u00e4lv som ett offer. Man kan se hennes show som autofiktion i Knaussg\u00e5rds anda, men givetvis med ett helt annat perspektiv.<\/p>\n \u00bbPavlovs tispe\u00ab betyder Pavlovs tik, det \u00e4r ett sk\u00e4llsord p\u00e5 norska, i stil med bitch. Titeln refererar till psykologen Ivan Pavlovs behaviorism och hans tankar om betingning.<\/p>\n – Jag har reflekterat kring hur samh\u00e4llet ser p\u00e5 mig och det faktum att hur jag blir bem\u00f6tt ocks\u00e5 p\u00e5verkar mitt f\u00f6rh\u00e5llande till min kropp och hur jag ser p\u00e5 mig sj\u00e4lv.<\/p>\n Under f\u00f6rest\u00e4llningen st\u00e4ller hon en central fr\u00e5ga till publiken: hur formar andras blick p\u00e5 oss v\u00e5r blick p\u00e5 oss sj\u00e4lva \u2013 och v\u00e5r syn p\u00e5 v\u00e4rlden?<\/p>\n – Bara det att jag under min ungdom s\u00e5 s\u00e4llan fick se mig representerad i en positivt laddad rollkarakt\u00e4r p\u00e5 tv \u2026 Det g\u00f6r att man n\u00e4stan b\u00f6rjar k\u00e4nna sig osynlig, irrelevant. Att samh\u00e4llet inte v\u00e4rderar en.<\/p>\n<\/p>\n B\u00f6rjade censurera sig sj\u00e4lv<\/strong><\/p>\n Camara Joof \u00e4r uppv\u00e4xt med sin familj i Sandefjord och flyttade p\u00e5 egen hand till Oslo n\u00e4r hon var 17. Det var d\u00e4r hon p\u00e5 allvar blev medveten om att hon beroende p\u00e5 sin hudf\u00e4rg betraktades som annorlunda. En upplevelse som skapade ett slags sj\u00e4lvcensur.<\/p>\n – Min kl\u00e4dstil \u00e4ndrade sig drastiskt, inte f\u00f6r att jag gillade just de kl\u00e4derna utan f\u00f6r att jag ville se seri\u00f6s ut, bli tagen p\u00e5 allvar. Och jag b\u00f6rjade sl\u00e4ta ut mitt lockiga h\u00e5r.<\/p>\n K\u00e4nslan av utanf\u00f6rskap manade ocks\u00e5 fram beteenden hos henne som hon inte tyckte om. I sin f\u00f6rest\u00e4llning avsl\u00f6jar hon att hon en period aldrig satte sig bredvid en annan\u00a0svart person i kollektivtrafiken:<\/p>\n – Jag stod hellre upp f\u00f6r jag var s\u00e5 r\u00e4dd att samh\u00e4llet skulle t\u00e4nka att vi skulle se ut som ett kriminellt g\u00e4ng om vi satt bredvid varandra. Det blev n\u00e4stan som en internaliserad rasism.<\/p>\n<\/p>\n Jag k\u00e4nde det som ett feministiskt st\u00e4llningstagande, att jag hade r\u00e4tten p\u00e5 min sida, h\u00e4r satte jag minsann den h\u00e4r neandertalkulturen p\u00e5 plats. Men det var ju inte produktivt.<\/p>\n<\/p>\n<\/blockquote>\n Hon delger publiken sina tillkortakommanden och stunder n\u00e4r hon sj\u00e4lv har g\u00e5tt f\u00f6r l\u00e5ngt. Som n\u00e4r en muslimsk man, en v\u00e4n till hennes pappa, v\u00e4grade ta hennes hand n\u00e4r han skulle h\u00e4lsa. Det var l\u00e5ngt ifr\u00e5n f\u00f6rsta g\u00e5ngen hon r\u00e5kade ut f\u00f6r detta. De befann sig i en rulltrappa, p\u00e5 en t\u00e5gstation. Hon blev s\u00e5 provocerad att hon demonstrativt gned sin kropp mot mannens, puffade undan honom, tog hans tunga bagage och bar iv\u00e4g med det, hela v\u00e4gen till t\u00e5get.<\/p>\n – Jag k\u00e4nde det som ett feministiskt st\u00e4llningstagande, att jag hade r\u00e4tten p\u00e5 min sida, h\u00e4r satte jag minsann den h\u00e4r neandertalkulturen p\u00e5 plats. Men det var ju inte produktivt. Vem \u00e4r jag att tvinga m\u00e4nniskor att f\u00f6rh\u00e5lla sig till min kropp?<\/p>\n<\/p>\n M\u00e5ngkulturellt alibi<\/strong><\/p>\n Camara Joof b\u00f6rjade sin artistbana som musiker. Hon sjunger fortfarande i tv\u00e5 olika band \u2013 hip hop-trion Evig poesi och industripopbandet Sid Savant \u2013 men \u00e4r inte lika aktiv l\u00e4ngre. Hon har ingen sk\u00e5despelarutbildning i ryggen, fast just nu har scenkonsten tagit \u00f6ver i hennes liv. Hon var med och grundade norska barn- och ungdomsteatern Den mangfaldige scenen 2007, d\u00e4r hon var projektledare och dramapedagog. Idag har hon l\u00e4mnat Oslo f\u00f6r K\u00f6penhamn och \u00e4r mindre involverad i den scenen, men medverkar under \u00e5ret i en av deras teaterproduktioner.<\/p>\n Under seminariet \u00bbDen vita scenen\u00ab gav hon ett v\u00e4lformulerat, p\u00e5l\u00e4st och nyanserat intryck. Inte helt f\u00f6rv\u00e5nande har hon erfarenhet av att jobba politiskt inom scenkonsten.<\/p>\n – Jag har bland annat gett r\u00e5d kring hur olika norska konstinstitutioner kan arbeta med m\u00e5ngfaldsfr\u00e5gor och med j\u00e4mst\u00e4lldhet.<\/p>\n Det har fr\u00e4mst skett i hennes arbete med Den mangfaldige scenen. Men hon har ocks\u00e5 haft inflytande i dessa fr\u00e5gor i sina jobb f\u00f6r CKI, Det danska centret f\u00f6r konst och interkultur, f\u00f6r Norsk publikutveckling, som \u00e4r en rikst\u00e4ckande medlemsorganisation f\u00f6r konstinstitutioner, och f\u00f6r Trap, Office for transnational arts production, som arbetar f\u00f6r att \u00e4ndra p\u00e5 maktstrukturer inom konstv\u00e4rlden. D\u00e4r ing\u00e5r hon i styrelsen. I det arbetet har hon m\u00e4rkt att de norska institutionsteatrarna \u00e4r villiga att ta in produktioner med m\u00e5ngkulturella f\u00f6rtecken, som Den mangfaldige scenens f\u00f6rest\u00e4llningar.<\/p>\n – De visar ett tydligt intresse f\u00f6r att \u00f6ppna upp, men de vet inte riktigt hur de ska g\u00e5 till v\u00e4ga. De \u00e4r r\u00e4dda f\u00f6r att trampa fel.<\/p>\n Och de \u00e4r inte s\u00e5 pigga p\u00e5 att erbjuda sina egna resurser till dessa g\u00e4stspel, n\u00e4r det g\u00e4ller till exempel hj\u00e4lp med marknadsf\u00f6ring och press.<\/p>\n – D\u00e5 m\u00e4rks det att vi mest fungerar som ett m\u00e5ngkulturellt alibi. Att de tycker vi ska vara tacksamma f\u00f6r att vi f\u00e5r lov att spela p\u00e5 deras scener. Det h\u00e4r st\u00f6ter jag ofta p\u00e5 och jag brottas mycket med det just nu, hur jag ska f\u00f6rh\u00e5lla mig till att jag f\u00f6rv\u00e4ntas vara s\u00e5 hemskt tacksam f\u00f6r att jag har f\u00e5tt en chans. Jag \u00e4r 27 och har varit inom branschen i tolv \u00e5r, jag har jobbat h\u00e5rt och k\u00e4nner inte l\u00e4ngre att jag ska beh\u00f6va vara mer tacksam \u00e4n alla andra som ocks\u00e5 jobbar h\u00e5rt.<\/p>\n Som\u00a0svart sk\u00e5despelare blir hon l\u00e4tt betraktad som just ett m\u00e5ngkulturellt alibi p\u00e5 scen.<\/p>\n – Folk antar ofta att jag \u00e4r inkvoterad i branschen, s\u00e5 jag m\u00e5ste hela tiden bevisa min kompetens.<\/p>\n<\/p>\n Hur t\u00e4nker du kring det h\u00e4r med representation och vad det betyder?<\/strong><\/p>\n – Jag tror det fortfarande \u00e4r v\u00e4ldigt m\u00e5nga som inte \u00e4r klara \u00f6ver att de h\u00e4r strukturerna existerar. Det f\u00f6rsta vi m\u00e5ste g\u00f6ra \u00e4r att prata om strukturerna och synligg\u00f6ra dem. Vi med m\u00e5ngkulturell bakgrund m\u00e5ste dela v\u00e5ra erfarenheter. Jag tror m\u00e5nga i samh\u00e4llet t\u00e4nker att vi \u00e4r f\u00e4rdiga med den h\u00e4r problematiken nu. Att det inte l\u00e4ngre \u00e4r n\u00e5got att diskutera.<\/p>\n Det beh\u00f6vs en medvetenhet kring maktstrukturer och en f\u00f6r\u00e4ndringsvilja ocks\u00e5 bland dem som sj\u00e4lva har makten p\u00e5 teatrarna, enas vi om. Att f\u00e5 in m\u00e4nniskor med annan bakgrund \u00e4ven d\u00e4r \u00e4r kanske viktigast, f\u00f6r det kommer sprida ringar p\u00e5 vattnet.<\/p>\n – Det handlar inte bara om vilka som st\u00e5r p\u00e5 scenen utan lika mycket om vilka som verkar bakom den, om alla leden \u00e4nda upp till chefen.<\/p>\n \u00c4ven scenkonstutbildningarna har s\u00e5klart en framtr\u00e4dande betydelse f\u00f6r att p\u00e5verka representationen p\u00e5 teatrarna fram\u00f6ver. Det norske teatret har med hj\u00e4lp av statliga medel startat utbildningen Det multinorske, i samarbete med h\u00f6gskolan i Nord-Tr\u00f8ndelag, d\u00e4r de enbart utbildar studenter med en bakgrund utanf\u00f6r v\u00e4stv\u00e4rlden. Det uppstod en debatt kring exkludering eftersom den st\u00f6rsta invandrargruppen i Norge, som \u00e4r polacker, inte har r\u00e4tt att s\u00f6ka den h\u00e4r utbildningen.<\/p>\n – Men det \u00e4r i alla fall ett f\u00f6rs\u00f6k att \u00f6ppna upp teatern och n\u00e4r studenterna \u00e4r f\u00e4rdigutbildade \u00e4r de garanterade ett \u00e5rs anst\u00e4llning p\u00e5 Det norske teatret, i ensemblen. Sedan f\u00e5r vi se om de andra teatrarna \u00e4r intresserade, n\u00e4r dessa sk\u00e5despelare ska ta sig vidare.<\/p>\n<\/p>\n Tackade nej till N-ordet<\/strong><\/p>\n D\u00e5 Camara Joof fick klartecken och pengar f\u00f6r att producera \u00bbPavlovs tispe\u00ab trodde hon f\u00f6rst att \u00bbnu har allt ordnat sig\u00ab, men hon m\u00e4rkte ganska snart att hon av omgivningen fortfarande blev reducerad till en svart konstn\u00e4r. Hon avslutar sin f\u00f6rest\u00e4llning med att ber\u00e4tta om en konflikt som d\u00f6k upp kring titeln. Kai Johnsen, som regisserat, hade ett titelf\u00f6rslag: \u00bbCamara show \u2013 en neger st\u00e5r upp\u00ab.<\/p>\n – Jag blev chockad, h\u00e4r trodde jag att jag skulle f\u00e5 g\u00f6ra n\u00e5got som var mitt, att jag var i ett sammanhang d\u00e4r jag kunde k\u00e4nna mig trygg.<\/p>\n<\/p>\n Hur argumenterade regiss\u00f6ren f\u00f6r sitt titelf\u00f6rslag?<\/strong><\/p>\n – Han ville provocera. Men det \u00e4r jag som blir provocerad, inte publiken. Jag spelar den h\u00e4r f\u00f6rest\u00e4llningen f\u00f6r unga m\u00e4nniskor, p\u00e5 skolor, det hade bara varit kr\u00e4nkande f\u00f6r alla, och allra mest f\u00f6r mig, att anv\u00e4nda den titeln. Den g\u00e5r emot allt det som jag jobbar f\u00f6r. Men det har varit helt fantastiskt att arbeta med Kai Johnsen och det \u00e4r inte vem som helst som hade sagt okej till att jag anv\u00e4nder mig av den h\u00e4r episoden i f\u00f6rest\u00e4llningen. Det s\u00e4tter ju honom i ett riktigt d\u00e5ligt ljus.<\/p>\n Hon s\u00e4ger att hela arbetsprocessen med f\u00f6rest\u00e4llningen har l\u00e4rt henne mycket.<\/p>\n – Jag blev klar \u00f6ver att vare sig jag vill vara politisk eller ej, s\u00e5 blir det politiskt n\u00e4r en svart kvinna st\u00e4ller sig p\u00e5 scen. Det \u00e4r bara att acceptera det ansvaret och anv\u00e4nda det. Om man inte vill att det ska upplevas som politiskt l\u00e4ngre, d\u00e5 m\u00e5ste man arbeta politiskt med det. S\u00e5 \u00e4r det bara. Jag kommer inte undan det.<\/p>\n<\/p>\n Jag tror att vi m\u00e5ste f\u00f6rs\u00f6ka tala med majoriteten ocks\u00e5, om jag bara skulle spela mina f\u00f6rest\u00e4llningar f\u00f6r dem som \u00e4r eniga med mig skulle jag inte \u00e4ndra p\u00e5 n\u00e5got alls.<\/p>\n<\/blockquote>\n Hon talade om detta \u00e4ven under Bibu-seminariet, hur tungt det kan vara att alltid k\u00e4nna att hon ska representera en hel grupp, aldrig bara sig sj\u00e4lv. Vad g\u00e4ller representationsfr\u00e5gorna tycker hon \u00e4nd\u00e5 det \u00e4r mycket som h\u00e4nder just nu, till exempel inom sk\u00e5despelarutbildningarna i Norge och Danmark d\u00e4r antalet\u00a0svarta studenter har \u00f6kat. Men det finns barri\u00e4rer som vi inte har tagit oss \u00f6ver \u00e4n, anser hon. En s\u00e5dan handlar om hur vi reagerar p\u00e5 sk\u00e5despelare som bryter p\u00e5 ett annat spr\u00e5k.<\/p>\n – I Norge kopplar vi mycket av v\u00e5r nationalitet till v\u00e5r spr\u00e5kliga identitet. N\u00e4r folk h\u00f6r att min norska \u00e4r utm\u00e4rkt blir jag genast accepterad p\u00e5 ett helt annat s\u00e4tt \u00e4n om jag hade haft en brytning. Det g\u00f6r det enklare f\u00f6r mig som sk\u00e5despelare.<\/p>\n<\/p>\n Det h\u00e4nder n\u00e5got med den konstn\u00e4rliga gestaltningen n\u00e4r n\u00e5gon talar med brytning. <\/strong><\/p>\n – Ja, men beh\u00f6ver det vara n\u00e5got d\u00e5ligt? Varf\u00f6r kan det inte f\u00e5 f\u00e4rga publikens upplevelse? Jag m\u00e4rker av det h\u00e4r i min egen f\u00f6rest\u00e4llning, jag startar med att under n\u00e5gra minuter tala med den brytning som min far har. Och jag k\u00e4nner av en l\u00e4ttnad i publiken n\u00e4r jag slutar bryta.<\/p>\n Hon har f\u00e5tt kommentarer, s\u00e4rskilt fr\u00e5n vuxna, om att de i starten befarade att det h\u00e4r inte kommer bli bra.<\/p>\n – Id\u00e9n att vi f\u00f6rbinder kvalitet med det rena, norska spr\u00e5ket tycker jag \u00e4r riktigt oroande.<\/p>\n<\/p>\n Jag var p\u00e5 ett Bibu-seminarium om feministisk teater f\u00f6r barn, d\u00e4r en man i publiken st\u00e4llde fr\u00e5gan hur vi kan arbeta normkritiskt utan att de individer som befinner sig inom normen k\u00e4nner sig exkluderade, utpekade, skuldbelagda eller anklagade som grupp. Har du n\u00e5gra tankar kring detta?<\/strong><\/p>\n – Jag tror att vi m\u00e5ste f\u00f6rs\u00f6ka tala med majoriteten ocks\u00e5, om jag bara skulle spela mina f\u00f6rest\u00e4llningar f\u00f6r dem som \u00e4r eniga med mig skulle jag inte \u00e4ndra p\u00e5 n\u00e5got alls.<\/p>\n De som mister ett privilegium upplever det l\u00e4tt som att de sj\u00e4lva pl\u00f6tsligt blir f\u00f6rtryckta, menar Camara Joof. Ett s\u00e4tt att komma f\u00f6rbi l\u00e5sningarna mellan olika grupper \u00e4r att skapa dialog.<\/p>\n – Efter min f\u00f6rest\u00e4llning har jag alltid tjugo minuters eftersnack med ungdomarna och d\u00e5 brukar jag fr\u00e5ga om det k\u00e4ndes obekv\u00e4mt att vara vit man i publiken. Om de tycker att jag skjuter \u00f6ver ett f\u00f6r stort ansvar p\u00e5 dem.<\/p>\n Hon tycker sig se att den h\u00e4r generationen vita m\u00e4n f\u00f6rst\u00e5r att de sj\u00e4lva \u00e4r en del av problemet och fr\u00e5gar sig vad de kan g\u00f6ra f\u00f6r att \u00e4ndra sitt beteende. De verkar villiga att ta sitt ansvar.<\/p>\n – Jag talar mycket med dem om vem som \u00e4r ansvarig f\u00f6r att samh\u00e4llet fungerar p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet, pr\u00e4glat av f\u00f6rdomar och rasism \u2013 att det \u00e4r vi alla. Ocks\u00e5 jag har blivit formad av stereotyper och \u00e4r med och sprider dem vidare.<\/p>\n<\/p>\n Vidgade perspektiv<\/strong><\/p>\n Det \u00e4r tydligt i hennes f\u00f6rest\u00e4llning att hon har ett ifr\u00e5gas\u00e4ttande f\u00f6rh\u00e5llande till sina egna perspektiv och hon f\u00f6rklarar att samarbetet med Kai Johnsen har varit avg\u00f6rande f\u00f6r att vidga hennes blick p\u00e5 de fr\u00e5gor hon v\u00e4cker.<\/p>\n – Han \u00e4r en vit, heterosexuell cis-man i femtio\u00e5rs\u00e5ldern och har en maktposition. Jag har anv\u00e4nt mig av hans blick, en man ur majoriteten, f\u00f6r att se hur han reagerar p\u00e5 de h\u00e4r fr\u00e5gest\u00e4llningarna. Det har varit ov\u00e4rderligt f\u00f6r att kunna se till att s\u00e5 m\u00e5nga som m\u00f6jligt kan f\u00f6rst\u00e5 det jag f\u00f6rs\u00f6ker s\u00e4ga.<\/p>\n<\/p>\n N\u00e4r de h\u00e4r \u00e4mnena skildras p\u00e5 scener i Sverige \u00e4r det inte ovanligt att det finns en hel del aggressivitet, ibland n\u00e5got konfrontativt och uppfostrande, n\u00e4stan anklagande. Fullt begripligt. Men din f\u00f6rest\u00e4llning k\u00e4nns nedtonad, saklig, humoristisk och inbjudande. \u00c4ven om d\u00e4r ocks\u00e5 finns en vrede, men den \u00e4r samlad. \u00c4r det h\u00e4r n\u00e5got du har arbetat medvetet med?<\/strong><\/p>\n – Ja, det h\u00e4r har jag t\u00e4nkt v\u00e4ldigt mycket p\u00e5. Jag \u00e4r arg, p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt. N\u00e4r det kommer till den h\u00e4r majoritetsproblematiken har jag ofta lust att s\u00e4ga: \u00bbFuck you, det \u00e4r inte mitt problem om du k\u00e4nner dig kr\u00e4nkt.\u00ab Men jag \u00e4r v\u00e4ldigt m\u00e5n om min m\u00e5lgrupp och jag \u00e4r inte arg p\u00e5 17-\u00e5riga killar, det vore helt absurt. Jag talar till m\u00e4nniskor som ska ut i v\u00e4rlden och jag \u00f6nskar ge dem fler perspektiv p\u00e5 hur v\u00e4rlden ser ut. Jag vill uppn\u00e5 dialog, introducera s\u00e5dana perspektiv som de inte s\u00e5 ofta ser p\u00e5 scener idag. Jag vill ge unga m\u00e4nniskor ett spr\u00e5k f\u00f6r sina upplevelser och understryka att alla historier har betydelse, ocks\u00e5 deras. N\u00e4r jag var 17 \u00e5r \u00f6nskade jag besatt att n\u00e5gon skulle haft de h\u00e4r samtalen med mig.<\/p>\n<\/p>\n\n
\n