{"id":1374,"date":"2016-12-13T14:58:51","date_gmt":"2016-12-13T13:58:51","guid":{"rendered":"https:\/\/teatertidningen.se\/?p=1374"},"modified":"2016-12-13T15:02:25","modified_gmt":"2016-12-13T14:02:25","slug":"vilka-inkluderas-i-vart-vi-ur-nummer-42016","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/teatertidningen.se\/?p=1374","title":{"rendered":"Vilka inkluderas i v\u00e5rt vi? (ur nummer 4\/2016)"},"content":{"rendered":"

\"3<\/a><\/p>\n

Foto: Ute Langkafel\/MAIFOTO<\/em><\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\u00bbZement\u00ab, Maxim Gorki Theater, \u00e4r skriven av Heiner M\u00fcller och regisserad av Sebastian Baumgarten. P\u00e5 bilden syns Falilou Seck,, Mateja Meded, Sesede Terziyan, Aram Tafreshian och Peter Jordan.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

De arbetar medvetet med att bredda representationen p\u00e5 scen och ber\u00e4ttar historier som unders\u00f6ker fr\u00e5gor kring etnicitet, genus och klass. Birgitta Haglund har tr\u00e4ffat Jens Hillje som \u00e4r konstn\u00e4rlig ledare f\u00f6r Maxim Gorki Theater i Berlin, en av Tysklands fr\u00e4msta spjutspetsscener.<\/strong><\/p>\n

 <\/p>\n

En stor publikskara har samlats p\u00e5 torget framf\u00f6r Maxim Gorki Theater. Det h\u00f6rs spridda och kanske sm\u00e5tt f\u00f6rv\u00e5nade skratt. D\u00e4r p\u00e5g\u00e5r en gatuteaterf\u00f6rest\u00e4llning, b\u00e5da kv\u00e4llarna i juni som jag \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g till Gorki Theater f\u00f6r att se deras upps\u00e4ttningar av \u00bbMeteoriten\u00ab och \u00bbZement\u00ab.<\/p>\n

Det \u00e4r inte konstigt om skratten \u00e4r f\u00f6rv\u00e5nade. \u00bbFl\u00fcchtlinge fressen \u2013 not und spele\u00ab (\u00bbSluka flyktingar \u2013 f\u00f6rtvivlan och spel\u00ab) \u00e4r en drastisk och h\u00f6gaktuell historia som Zentrum f\u00fcr politische Sch\u00f6nheit (Centrum f\u00f6r politisk sk\u00f6nhet) bjuder p\u00e5, i denna samproduktion med Gorki Theater. F\u00f6r att \u00bbfira\u00ab det i v\u00e5ras klubbade avtalet mellan EU och Turkiet \u2013 d\u00e4r EU gav ekonomisk ers\u00e4ttning till Turkiet i utbyte mot h\u00e5rdare kontroller mot gr\u00e4nsen till Grekland f\u00f6r att p\u00e5 det s\u00e4ttet drastiskt minska flyktingstr\u00f6mmarna in i Europa \u2013 har denna grupp, som beskriver sig som en insatsstyrka som strider f\u00f6r medm\u00e4nsklighet, l\u00e5tit bygga en arena med fyra libyska tigrar. Under f\u00f6rest\u00e4llningen s\u00f6ks det efter m\u00e4nniskor som \u00e4r villiga att l\u00e5ta sig \u00e4tas levande av tigrarna. Detta som en bild f\u00f6r EU:s nuvarande flyktingpolitik, vars grymhet h\u00e4r j\u00e4mf\u00f6rs med de barbariska spelen i antika Rom.<\/p>\n

Att Maxim Gorki Theater, som i augusti g\u00e4stspelade under Bergmanfestivalen (se artikel h\u00e4r intill), i och med detta samarbete lyfter fram flyktingfr\u00e5gan \u00e4r ingen tillf\u00e4llighet. Sedan den nya ledningen tog \u00f6ver har teatern f\u00e5tt en ny inriktning och fr\u00e5gor kring bland annat migration, fr\u00e4mlingskap, representation och m\u00e5ngfald st\u00e5r h\u00f6gt p\u00e5 deras agenda. Det \u00e4r ocks\u00e5 vanligt att de har olika sidoarrangemang i anslutning till sina upps\u00e4ttningar, det kan handla om utst\u00e4llningar, festivaler, eller som i det h\u00e4r fallet, en gatuteaterf\u00f6rest\u00e4llning.<\/p>\n

Teaterns repertoar kretsar just nu kring en \u00f6vergripande fr\u00e5gest\u00e4llning: Hur har vi blivit de vi \u00e4r nu och vilka vill vi vara i framtiden? Men framf\u00f6r allt: vilka \u00e4r vi<\/em>? Jag tr\u00e4ffar Gorki Theaters chefsdramaturg Jens Hillje, som sedan 2013 leder teatern tillsammans med Shermin Langhoff, p\u00e5 teaterns uteservering. Han \u00e4r ledigt kl\u00e4dd i jeans och skinnjacka och h\u00e4lsar glatt, innan han h\u00e4mtar kaffe och mineralvatten \u00e5t oss. N\u00e4r jag inleder med att undra varf\u00f6r de har valt att utg\u00e5 fr\u00e5n fr\u00e5gest\u00e4llningen \u00bbVilka \u00e4r vi?\u00ab tystnar han och ser fundersam ut.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"jens_hillje[1]<\/a><\/p>\n

Foto: Esra Rotthoff<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Var det en sv\u00e5r fr\u00e5ga? Vi kan b\u00f6rja i en annan \u00e4nde \u2026<\/strong><\/p>\n

\u00a0– Jag beh\u00f6ver tv\u00e5 timmar enbart f\u00f6r att kunna besvara det d\u00e4r ordentligt. Men det \u00e4r kanske bra att starta d\u00e4r.<\/p>\n

Han f\u00f6rklarar att i Tyskland debatteras det, precis som i Sverige, ifall m\u00e5ngfalden de har idag \u00e4r ett samh\u00e4lle som de \u00f6nskar sig, eller om det ist\u00e4llet \u00e4r ett hot mot tysk kultur.<\/p>\n

– Vad nu tysk kultur \u00e4r f\u00f6r n\u00e5got?<\/p>\n

Sedan tar han ny sats och b\u00f6rjar om, genom att blicka bak\u00e5t. F\u00f6r 15 \u00e5r sedan \u00e4ndrade Tyskland en av sina lagar, och enligt den nya lagen ska alla som \u00e4r f\u00f6dda i Tyskland r\u00e4knas som tyskar, inte enbart de med tyska anf\u00e4der:<\/p>\n

– Vi har blivit ett immigrationsland. V\u00e5r befolkning har olika bakgrunder, s\u00e5 begreppet m\u00e5ngfald i kontrast till renhet har blivit viktigt f\u00f6r v\u00e5r teatergrupp att unders\u00f6ka.<\/p>\n

Tv\u00e5 begrepp st\u00e5r mot varandra i den tyska debatten, dels \u00bbbefolkningen\u00ab som inbegriper alla som \u00e4r tyska medborgare, oavsett etnicitet, dels \u00bbfolket\u00ab som enbart inkluderar dem med tyska anf\u00e4der.<\/p>\n

– Begreppet \u00bbfolket\u00ab bygger p\u00e5 id\u00e9n att de som ing\u00e5r i den gruppen kommer fr\u00e5n en homogen och gemensam, om \u00e4n konstruerad, bakgrund. Det vill s\u00e4ga en nationalistisk syn p\u00e5 vad ett folk \u00e4r \u2013 nazisternas id\u00e9 om Tyskland. Men vi har varit en mixad befolkningsgrupp under \u00e5rhundraden, s\u00e5 id\u00e9n om ett homogent folk \u00e4r felt\u00e4nkt fr\u00e5n start.<\/p>\n

Jens Hillje \u00e4r sj\u00e4lv f\u00f6dd i Tyskland, men delvis uppvuxen i Italien. Hans f\u00f6r\u00e4ldrar flydde fr\u00e5n \u00d6sttyskland till v\u00e4st.<\/p>\n

– Jag var den f\u00f6rsta i min familj som hade m\u00f6jlighet att utbilda mig p\u00e5 universitet. N\u00e4stan alla kollegor jag har haft p\u00e5 olika teatrar kommer fr\u00e5n akademiska familjer. Det h\u00e4r med klass \u00e4r ocks\u00e5 en aspekt av vad Gorki handlar om.<\/p>\n

Vi \u00e5terkommer till det.<\/p>\n

 <\/p>\n

Mitt i kulturarvet<\/strong><\/p>\n

\u00a0Gorki Theater ligger vid Unter den Linden, p\u00e5 Museum\u00f6n i Berlin d\u00e4r de stora mus\u00e9erna tronar. I n\u00e4rheten finns bland annat det v\u00e4lk\u00e4nda Humboldt-universitetet och slottet.<\/p>\n

– Vi ligger mitt i hj\u00e4rtat av det tyska kulturarvet, i ett symboliskt centrum f\u00f6r vad tysk kultur har handlat om. Du har Kungliga operan p\u00e5 andra sidan gatan. Den h\u00e4r teatern \u00e4r byggd 1827 som en motpol till det Operan stod f\u00f6r.<\/p>\n

Teatern byggdes av Berlins s\u00e5ngakademi, och fungerade p\u00e5 den tiden som ett konserthus. Berlins s\u00e5ngakademi s\u00e4gs vara v\u00e4rldens \u00e4ldsta mixade k\u00f6r. Deras ambition var att k\u00f6ren skulle inneh\u00e5lla en m\u00e5ngfald av till exempel samh\u00e4llsklasser och \u00e5ldrar \u2013 som en blomstertr\u00e4dg\u00e5rd. N\u00e5got som har inspirerat dagens Maxim Gorki Theater.<\/p>\n

 <\/p>\n

\n

\u00bbVi har varit en mixad befolkningsgrupp under kanske de senaste tv\u00e5 tusen \u00e5ren. S\u00e5 id\u00e9n om ett homogent folk \u00e4r felt\u00e4nkt fr\u00e5n start.\u00ab<\/span><\/span><\/p>\n

Jens Hillje<\/span><\/span><\/p>\n<\/blockquote>\n

 <\/p>\n

Berlins stadsteater<\/strong><\/p>\n

Shermin Langhoff, som ursprungligen kommer fr\u00e5n Turkiet, var senast konstn\u00e4rlig ledare f\u00f6r Ballhaus Naunynstrasse, i Kreuzberg, och Jens Hillje har tidigare arbetet p\u00e5 den teatern som dramaturg och dramatiker, liksom som en del av den konstn\u00e4rliga ledningen f\u00f6r Schaub\u00fchne. Hillje beskriver hur konstn\u00e4rliga ledare i Tyskland tar med sig stora delar av sitt konstn\u00e4rliga team n\u00e4r de byter arbetsplats. Det \u00e4r allts\u00e5 inte bara den konstn\u00e4rlige ledaren som byts ut, utan en stor del av teaterns anst\u00e4llda. Han kallar det f\u00f6r \u00bbkonstn\u00e4rliga familjer\u00ab som flyttar runt. F\u00f6r Gorki Theaters del inneb\u00e4r det numer att n\u00e4stan samtliga i personalen har en m\u00e5ngkulturell och m\u00e5ngfaldig bakgrund.<\/p>\n

– Shermin Langhoff och jag startade ett nytt och annorlunda kompani n\u00e4r vi kom hit, eftersom v\u00e5rt team representerar hela Berlins samh\u00e4lle. Det \u00e4r ett v\u00e4ldigt mixat kompani. Bara h\u00e4lften av sk\u00e5despelarensemblen b\u00e4r tyska familjenamn. Det \u00e4r en stor sak h\u00e4r, vi spr\u00e4ckte ett glastak, f\u00f6r p\u00e5 de andra fyra stora teatrarna i Berlin har runt 90 till 95 procent av personalen tyska familjenamn. Vi f\u00f6rs\u00f6ker spela teater som representerar hela staden och g\u00f6r projekt som ifr\u00e5gas\u00e4tter och kritiserar samh\u00e4llet och dess konflikter. Vi kallar oss ocks\u00e5 f\u00f6r Berlins stadsteater.<\/p>\n

En tredjedel av Berlins befolkning betalar skatt f\u00f6r institutionsteatrarna, utan att sj\u00e4lva vara representerade d\u00e4r, p\u00e5pekar Jens Hillje, och syftar p\u00e5 dem med migrantbakgrund. Det finns en \u00f6nskan, fr\u00e5n Gorki Theaters sida, att \u00bbta \u00f6ver makten\u00ab n\u00e4r det g\u00e4ller vilka som representeras p\u00e5 scen och i deras ber\u00e4ttelser. Hillje liksom vidgar begreppet:<\/p>\n

– \u00c4ven om du exempelvis har en turkisk bakgrund representerar du inte bara den gruppen. Vi har m\u00e5nga produktioner som visar p\u00e5 hur n\u00e5gon fr\u00e5n en specifik grupp i samh\u00e4llet representerar sig sj\u00e4lv och den gruppen, men samtidigt ocks\u00e5 hela samh\u00e4llet. Id\u00e9n om m\u00e5ngfald \u00e4r landets framtid. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r det \u00e4r s\u00e5 mycket tal om Gorki Theater.<\/p>\n

 <\/p>\n

En fr\u00e5ga om klass<\/strong><\/p>\n

Gorkis projekt lyfter fram fr\u00e5gor kring genus, klass och etnicitet, f\u00f6rklarar Jens Hillje, n\u00e4stan i sann agitpropanda.<\/p>\n

– M\u00e5nga i v\u00e5rt konstn\u00e4rliga team kommer fr\u00e5n arbetarklassfamiljer. Glastaket vi har spr\u00e4ckt handlar kanske inte s\u00e5 mycket om kultur och etnicitet, utan kanske mer om klass. Tyskland anses inte l\u00e4ngre ha problem med arbetar- eller underklass, utan med migranter. S\u00e5 det som var en social fr\u00e5ga f\u00f6r tjugo \u00e5r sedan har idag blivit en kulturell fr\u00e5ga, vi har etnifierat sociala fr\u00e5gor.<\/p>\n

Tror du att teater kan p\u00e5verka och f\u00f6r\u00e4ndra samh\u00e4llet \u2026 <\/strong><\/p>\n

– Ja, det \u00e4r klart jag g\u00f6r, svarar han, med ett hj\u00e4rtligt skratt. Om vi till exempel tar \u00bbMeteoriten\u00ab, som du s\u00e5g, det \u00e4r inte s\u00e5 m\u00e5nga av de fem institutionsteatrarna i Berlin som ger f\u00f6rest\u00e4llningar om queera fr\u00e5gor. De allra flesta av deras upps\u00e4ttningar handlar om majoritetsgrupperna och deras problem.<\/p>\n

Pj\u00e4sen \u00e4r inspirerad av Ovidius \u00bbMetamorfoser\u00ab och \u00e4r skriven av Sasha Marianna Salzmann, som tidigare var konstn\u00e4rlig ledare f\u00f6r Gorkis scen Studio R, under tre \u00e5r. Hon immigrerade fr\u00e5n Ryssland till Berlin under 90-talet och \u00e4r nu deras husdramatiker. Hennes pj\u00e4s h\u00e5ller en humoristisk och ganska l\u00e4ttsam ton, \u00e4ven om den behandlar tunga \u00e4mnen. Alla rollerna \u00e4r inflyttade \u00bbnytyskar\u00ab och visar upp ett spektrum av olika identiteter \u2013 israel, arab, ryss, b\u00f6g, lesbisk, trans \u2026 Det \u00e4r en k\u00e4nslosam f\u00f6rest\u00e4llning, enkel att ta till sig, som visar p\u00e5 sv\u00e5righeterna att bli accepterad som queer, \u00f6nskan att s\u00f6ka sig en ny identitet, ett nytt jag, och n\u00e5got s\u00e5 allm\u00e4ngiltigt som l\u00e4ngtan efter att hitta hem.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"5<\/a><\/p>\n

Foto: Ute Langkafel\/MAIFOTO<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

\u00bbMetoriten\u00ab, Maxim Gorki Theater, \u00e4r skriven av Sasha Marina Salzmann, husdramatiker p\u00e5 teatern, och regisserad av Hakan Sava\u015f Mican. P\u00e5 bilden syns Mehmet Ate\u015f\u00e7i, Dimitrij Schaad och Thomas Wodianka.\u00a0<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

Komplexa identiteter<\/strong><\/p>\n

Jens Hillje n\u00e4mner \u00e4ven Yael Ronens upps\u00e4ttning \u00bbThe situation\u00ab, som ett exempel p\u00e5 hur de med sina ber\u00e4ttelser breddar representationen p\u00e5 scen. Ronen \u00e4r f\u00f6r \u00f6vrigt Gorki Theaters huvudregiss\u00f6r. \u00bbThe situation\u00ab \u00f6ppnade deras v\u00e5rs\u00e4song och blev utsedd till Theatertreffen 2016. I pj\u00e4sen fl\u00e4tas de olika sk\u00e5despelarnas personliga bakgrunder i Mellan\u00f6stern samman med Mellan\u00f6stern-konflikten.<\/p>\n

– Det speciella med Gorki \u00e4r att sk\u00e5despelarna alltid kan bearbeta sin biografi, att utg\u00e5 fr\u00e5n sina egna liv, men de \u00e4r inte tvungna att g\u00f6ra det. Det finns alltid en m\u00f6jlighet att kliva fram och vara tydlig med vem du \u00e4r, men du kan ocks\u00e5 kliva tillbaka och representera n\u00e5gon helt annan. Du ska inte bli reducerad till enbart din bakgrund. Vi har alla komplexa identiteter.<\/p>\n

Sk\u00e5despelarstilen i \u00bbMeteoriten\u00ab \u00e4r direkt och rakt p\u00e5, p\u00e5pekar Jens Hillje, medan spelstilen i \u00bbZement\u00ab, den andra f\u00f6rest\u00e4llningen som jag s\u00e5g p\u00e5 Gorki, \u00e4r mer stiliserad och f\u00f6rh\u00f6jd. Heiner M\u00fcllers pj\u00e4s fr\u00e5n 1972 bygger p\u00e5 Fyodor Gladkovs novell med samma titel. Pj\u00e4sen utspelar sig 1921 och handlar om en rysk man som \u00e5terv\u00e4nder som en revolution\u00e4r hj\u00e4lte, men ist\u00e4llet f\u00f6r att m\u00f6ta ett socialistiskt samh\u00e4lle konfronteras han med hunger, resignation och r\u00e4dsla. Huvudpersonen har kommit tillbaka till ett samh\u00e4lle som inte l\u00e4ngre beh\u00f6ver hj\u00e4ltar som honom. Och hans forna arbetsplats, cementfabriken, \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att g\u00e5 i graven. Fabriksarbetarna har sina arbetsskjortor m\u00e5lade direkt p\u00e5 huden, som ett slags fernissa, men under f\u00f6rest\u00e4llningens g\u00e5ng n\u00f6ts motivet bort s\u00e5 att sk\u00e5despelarna ter sig alltmer avkl\u00e4dda och kanske utsatta. Gestaltningen \u00e4r uttrycksfull och forms\u00e4ker, energin h\u00f6g, med bitvis humoristiska koreografier och dansinslag.<\/p>\n

I b\u00e5da f\u00f6rest\u00e4llningarna anv\u00e4nds det bildprojektioner, vilket ju \u00e4r vanligt p\u00e5 tyska scener, och i b\u00e5da finns det kopplingar till antika myter, som exempelvis den om Prometheus och Hermafrodite.<\/p>\n

– Vi anv\u00e4nder den grekiska kulturen som ett resonansrum. Alla byggnaderna h\u00e4romkring refererar ocks\u00e5 till grekisk kultur. Och i Grekland ans\u00e5gs teatern vara samh\u00e4llets k\u00e4rna, s\u00e5 vi vill som stadsteater fungera som ett torg, en agora, d\u00e4r vi kan reflektera \u00f6ver v\u00e5rt samh\u00e4lle och v\u00e5r demokrati.<\/p>\n

Gorki Theater lyfter g\u00e4rna fram de konflikter som skaver i samh\u00e4llet, men samtidigt \u00e4r de noga med att som teater inte v\u00e4lja sida, f\u00f6rklarar Jens Hillje, n\u00e4r jag h\u00f6r honom tala om deras arbete ett par m\u00e5nader senare p\u00e5 ett seminarium under Bergmanfestivalen. Det ska vara h\u00f6gt i tak d\u00e4r alla f\u00e5r uttrycka sina \u00e5sikter, \u00e4ven kontroversiella s\u00e5dana. Ett annat s\u00e4tt att vidga perspektiven \u00e4r att sk\u00e5despelarna p\u00e5 scen ibland f\u00e5r ikl\u00e4da sig motpartens roll, ber\u00e4ttar han. Om det till exempel handlar om Mellan\u00f6stern-konflikten kan den som \u00e4r israel i ensemblen f\u00e5 spela pj\u00e4sens palestinier, och vice versa, som ett s\u00e4tt att \u00f6ka m\u00f6jligheten att f\u00f6rst\u00e5 den andra. Vilket Jens Hillje ser som teaterns k\u00e4rna.<\/p>\n

 <\/p>\n

M\u00e5ngfald p\u00e5 scen \u2013 och i publiken<\/strong><\/p>\n

Gorki Theaters breda representation p\u00e5 scen p\u00e5verkar s\u00e5klart vilken publik som s\u00f6ker sig till deras f\u00f6rest\u00e4llningar. Deras publik sticker ut, j\u00e4mf\u00f6rt med andra tyska teatrars. H\u00e4r b\u00f6r n\u00e4mnas att de textar alla sina f\u00f6rest\u00e4llningar p\u00e5 engelska, vilket antagligen breddar publiken ytterligare.<\/p>\n

– V\u00e5r publik \u00e4r v\u00e4ldigt blandad och kommer fr\u00e5n m\u00e5nga olika bakgrunder, vi har ocks\u00e5 den yngsta teaterpubliken i Berlin. Trettio procent \u00e4r under tjugo \u00e5r. Det beror p\u00e5 att vi ofta samarbetar med skolor.<\/p>\n

Den unga publiken f\u00e5r alltid g\u00e5 in via scening\u00e5ngen, d\u00e4r de kan se en skylt med en n\u00e4rvarolista p\u00e5 de sk\u00e5despelare som ing\u00e5r i f\u00f6rest\u00e4llningen. H\u00e4lften av sk\u00e5despelarnas namn \u00e4r inte tyska.<\/p>\n

– Det h\u00e4r \u00e4r ett s\u00e4tt att verkligen kunna p\u00e5verka m\u00e4nniskor. Du kan f\u00f6rest\u00e4lla dig vilka slutsatser ungdomarna drar \u2013 teater \u00e4r n\u00e5got som \u00e4r m\u00f6jligt f\u00f6r dem ocks\u00e5 att h\u00e5lla p\u00e5 med i framtiden. Och det h\u00e4r \u00e4r \u00e4ven deras teater.<\/p>\n

 <\/p>\n

Vad s\u00f6ker ni efter f\u00f6r typ av pj\u00e4ser?<\/strong><\/p>\n

– Vi s\u00e4tter upp tre typer av pj\u00e4ser: till att b\u00f6rja med klassiker som vi g\u00f6r nytolkningar av. F\u00f6rra \u00e5ret spelade vi \u00bbK\u00f6rsb\u00e4rstr\u00e4dg\u00e5rden\u00ab.<\/p>\n

Jens Hillje beskriver hur de konflikter som uppst\u00e5r p\u00e5 scen, bland sk\u00e5despelarna, ocks\u00e5 reflekterar dem som finns i \u00bbK\u00f6rsb\u00e4rstr\u00e4dg\u00e5rden\u00ab och dess rollgalleri.<\/p>\n

– Vi har m\u00e5nga s\u00e5dana stunder i v\u00e5ra f\u00f6rest\u00e4llningar d\u00e4r sk\u00e5despelarna g\u00e5r in i ett ambivalent l\u00e4ge: gestaltar de rollen, talar de i egenskap av samh\u00e4llsmedborgare eller som konstn\u00e4r \u2026?<\/p>\n

 <\/p>\n

\n

\u00bb\u2026 m\u00e5nga tvivlar p\u00e5 att nyanl\u00e4nda eller andra grupper \u00e4r kapabla att sj\u00e4lva uttrycka sig konstn\u00e4rligt. Den fr\u00e5gan, om de verkligen h\u00e5ller m\u00e5ttet, \u00e4r en del av glastaket.\u00ab<\/span><\/span><\/p>\n

Jens Hillje<\/span><\/span><\/p>\n<\/blockquote>\n

 <\/p>\n

Eller som sig sj\u00e4lva?<\/strong><\/p>\n

– Ja, som sig sj\u00e4lva, men inte enbart i egenskap av privatperson, kanske som b\u00e5de privat och politisk person. Den h\u00e4r ambivalensen hos sk\u00e5despelarna kommer fr\u00e5n Brechts estetik och tradition, att sk\u00e5despelarna b\u00e5de \u00e4r medborgare och akt\u00f6rer p\u00e5 scen. Nuf\u00f6rtiden f\u00f6rs\u00f6ker vi modernisera detta och f\u00f6rnya det genom att leka med det autentiska: Nu tror du att jag \u00e4r mitt verkliga jag eftersom jag talar direkt till dig, men det \u00e4r bara en annan roll jag spelar, att jag \u00e4r privatperson nu.<\/p>\n

Ut\u00f6ver nytolkningar av klassiska pj\u00e4ser framf\u00f6r de nyskrivet material, som exempelvis \u00bbMeteoriten\u00ab. De spelar \u00e4ven pj\u00e4ser av progressiva tyska dramatiker och f\u00f6rfattare som Bertolt Brecht, Rainer Werner Fassbinder och tidigare n\u00e4mnde Heiner M\u00fcller.<\/p>\n

Oftast jobbar de utifr\u00e5n devising-metoden, d\u00e4r hela ensemblen \u00e4r involverad i skrivandet och arbetar fram texten under repetitionsprocessen.<\/p>\n

– Dramatikerna skriver direkt f\u00f6r sk\u00e5despelarna och vi h\u00e5ller en hel del workshops innan vi s\u00e4tter ig\u00e5ng, d\u00e4r vi talar om de fr\u00e5gor och teman som vi vill unders\u00f6ka.<\/p>\n

 <\/p>\n

Desintegration h\u00e4rn\u00e4st<\/strong><\/p>\n

Tidskriften Theater Heute valde 2014 Maxim Gorki Theater till \u00e5rets teater i de tyskspr\u00e5kiga l\u00e4nderna. De har f\u00e5tt flera andra priser ocks\u00e5.<\/p>\n

– Jag tror vi blir uppskattade f\u00f6r att vi st\u00e5r f\u00f6r en bra och riktig id\u00e9, kulturellt och politiskt, att bredda representationen, men m\u00e5nga tvivlar p\u00e5 att nyanl\u00e4nda eller andra grupper \u00e4r kapabla att sj\u00e4lva uttrycka sig konstn\u00e4rligt. Den fr\u00e5gan, om de verkligen h\u00e5ller m\u00e5ttet, \u00e4r en del av glastaket. Helt enkelt f\u00f6r att du v\u00e4xer som konstn\u00e4r om du f\u00e5r m\u00f6jlighet att arbeta.<\/p>\n

Som ett s\u00e4tt att ytterligare \u00f6ppna upp teatern har de nu startat en exilensemble, vars medlemmar alla befinner sig i exil och har tillf\u00e4lliga uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd, ber\u00e4ttade Jens Hillje under tidigare n\u00e4mnda seminarium. P\u00e5 Gorki Theater erbjuds de m\u00f6jlighet att genomf\u00f6ra projekt under en kortare tid. Han avsl\u00f6jade ocks\u00e5 att temat f\u00f6r s\u00e4songen 2017 blir begreppet \u00bbdesintegration\u00ab och beskrev att m\u00e5nga idag har bilden av att Gorki Theater har lyckats fullt ut med integrationen och att det arbetet i samh\u00e4llet d\u00e4rmed \u00e4r slutf\u00f6rt, f\u00f6r nu finns Gorki Theater. D\u00e5 tycker Jens Hillje det \u00e4r dags att problematisera deras eget arbete med integration och f\u00f6r\u00e4ndra den gamla bilden av teatern, f\u00f6r att ist\u00e4llet skapa en ny. Vem ser inte fram mot detta?<\/p>\n

 <\/p>\n

Birgitta Haglund<\/strong><\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Foto: Ute Langkafel\/MAIFOTO \u00a0 \u00bbZement\u00ab, Maxim Gorki Theater, \u00e4r skriven av Heiner M\u00fcller och regisserad av Sebastian Baumgarten. P\u00e5 bilden syns Falilou Seck,, Mateja Meded, Sesede Terziyan, Aram Tafreshian och Peter Jordan.       De arbetar medvetet med att bredda representationen p\u00e5 scen och ber\u00e4ttar historier som unders\u00f6ker fr\u00e5gor kring etnicitet, genus och klass. […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[9],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/teatertidningen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1374"}],"collection":[{"href":"https:\/\/teatertidningen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/teatertidningen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/teatertidningen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/teatertidningen.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1374"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/teatertidningen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1374\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1384,"href":"https:\/\/teatertidningen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1374\/revisions\/1384"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/teatertidningen.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1374"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/teatertidningen.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1374"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/teatertidningen.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1374"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}

Artikeln \u00e4r tidigare publicerad i nummer 4\/2016 av Teatertidningen, som g\u00e5r att best\u00e4lla h\u00e4r: https:\/\/teatertidningen.se\/?page_id=826<\/a><\/p>\n