![\"\"](\"https:\/\/teatertidningen.se\/wp-content\/uploads\/Liebestod-\u00a9-Christophe-Raynaud-de-Lage-3-200x300.jpeg\")
Ang\u00e9lica Liddell i sin upps\u00e4ttning ”Liebestod”, som g\u00e4stspelade p\u00e5 Dramaten 2023, d\u00e4r hon gestaltar sm\u00e4rtan att leva i ett samh\u00e4lle som inte bryr sig om andlighet eller existentialism. Foto: Christophe Raynaud de Lage<\/p><\/div>\n
\u00a0<\/p>\n
\u00a0<\/p>\n
\u00a0<\/p>\n
\u00a0<\/p>\n
\u00a0<\/p>\n
Spanska dramatikern, regiss\u00f6ren och sk\u00e5despelaren Ang\u00e9lica Liddell gjorde ett outpl\u00e5nligt intryck p\u00e5 Isabel Cruz Liljegren, n\u00e4r hon g\u00e4stspelade med Liebestod<\/em> p\u00e5 Dramaten. Detta \u00e5r var Liddell hedersg\u00e4st under Avignonfestivalen och \u00f6ppnade festivalen med D\u00e4mon \u2013 El funeral de Bergman<\/em>. Cruz Liljegren var d\u00e4r och f\u00f6rs\u00f6kte f\u00e5 till en intervju med Liddell vars konstn\u00e4rskap kretsar kring fr\u00e5gor om gott och ont, liv och d\u00f6d.<\/strong><\/p>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Jag \u00e4r i Avignon. Det \u00e4r teaterfestival, juni 2024. I ett gotiskt kapell p\u00e5 en uppbyggd scen sitter en svartkl\u00e4dd liten medel\u00e5lders kvinna vid ett bord, omgiven av vitkl\u00e4dda katolska pr\u00e4ster. Det \u00e4r svettigt och fullsatt i grad\u00e4ngen. Edith Piaf far genom huvudet. Kvinnan p\u00e5 scenen b\u00e4r r\u00f6da glas\u00f6gon och talar f\u00e4ngslande p\u00e5 spanska om vikten av tystnad. Sedan f\u00f6ljer den franska \u00f6vers\u00e4ttningen. Hon talar om teatern som tid, tiden som d\u00f6d och helt ov\u00e4ntat tystnar hon. Det \u00e4r inte en performance utan ett konstn\u00e4rssamtal men hela rummet h\u00e5ller andan i ett pl\u00f6tsligt \u00f6gonblick av konst, eller andlighet. Efter en stund som k\u00e4nns som en kortare evighet bryter hon tystnaden.<\/p>\n \u2013 Nu \u00e4r ni d\u00f6da.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Kvinnan \u00e4r fenomenet Ang\u00e9lica Liddell och situationen blir som en gestaltning av flera \u00e5terkommande teman i hennes konstn\u00e4rskap: gott och ont, mysticism, liv och d\u00f6d. Hur beskriver man b\u00e4st en konstn\u00e4r om inte genom hennes konst? Och hur beskriver man b\u00e4st konst om inte genom sin egen subjektiva blick?<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Jag \u00e4r p\u00e5 Dramaten, lite av en slump, i sista minuten f\u00f6r att se en f\u00f6rest\u00e4llning p\u00e5 mitt modersm\u00e5l, spanska. Det \u00e4r september 2023 och jag \u00e4r uttr\u00e5kad. Inte f\u00f6r att svensk teater \u00e4r d\u00e5lig, men f\u00f6r att det \u00e4r n\u00e5got som saknas, jag k\u00e4nner inte igen mig. Nu sitter jag l\u00e5ngt fram. Jag sitter alltid l\u00e5ngt fram, suktande efter kontakt, eller, sj\u00e4lslig identifikation. N\u00e4r Ang\u00e9lica Liddell kommer in p\u00e5 Stora scen t\u00e4nker man inte p\u00e5 att hon \u00e4r liten utan p\u00e5 hur hon fyller salongen, p\u00e5 samma s\u00e4tt som hon senare ska fylla det gigantiska Palais des Papes (P\u00e5vepalatset) i Avignon. Energin vibrerar i luften fr\u00e5n hennes r\u00f6st och kropp. Hon \u00e4r den galna kvinnan, den spanska eldiga hysterikan med k\u00e4nslorna utanp\u00e5, den passionerade \u00e4lskarinnan. Hon \u00e4r den missf\u00f6rst\u00e5dda intellektuella misantropen, den avantgardistiska teaterns enfant terrible, en superstj\u00e4rna, och jag har aldrig k\u00e4nt mig s\u00e5 sedd. I det h\u00e4r verket, Liebestod, gestaltar hon den sj\u00e4lsliga sm\u00e4rtan i att leva i ett samh\u00e4lle som v\u00e4nt ryggen till andlighet och existentialism. Hennes konstverk \u00e4r ett f\u00f6rsvar f\u00f6r det spirituella, ett f\u00f6rkroppsligande av konstens mysticism, som bygger en bro mellan vilsna sj\u00e4lars beg\u00e4r.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Du \u00e4r besatt av en kannibal.<\/em><\/p>\n \u00a0<\/p>\n Det \u00e4r n\u00e5gon g\u00e5ng mitt emellan Liebestod <\/em>och Avignon. Jag har best\u00e4llt hem hennes b\u00f6cker p\u00e5 Amazon, l\u00e4ser dem p\u00e5 spanska, h\u00f6r hennes intensiva r\u00f6st eka inom mig, som en besv\u00e4rjelse. Det \u00e4r autofiktion, eller inte. Hennes verk bygger p\u00e5 dikotomier, de \u00e4r fulla av paradoxer, av nyanser. I Trilog\u00eda del infinito<\/em>, som \u00e4r en samling av texter, skriver hon ett k\u00e4rleksbrev till den japanske m\u00f6rdaren och kannibalen Issei Sagawa. Det \u00e4r ett suktande efter kontakt, eller sj\u00e4lslig identifikation, med m\u00f6rkret inuti. George Bataille skulle kalla det f\u00f6r \u00bbden onda litteraturen\u00ab. Den vi beh\u00f6ver, ocks\u00e5. \u00bbMan m\u00e5ste g\u00e5 genom m\u00f6rkret f\u00f6r att n\u00e5 ljuset\u00ab, s\u00e4ger Ang\u00e9lica under konstn\u00e4rssamtalet i Avignon.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Jag \u00e4r besatt av dig. Av samma anledning.<\/em><\/p>\n \u00a0<\/p>\n Tillbaka till sommaren 2024. Jag \u00e4r i Avignon f\u00f6r att tr\u00e4ffa Ang\u00e9lica Liddell och intervjua henne f\u00f6r Teatertidningen. N\u00e4r jag kommer hit f\u00e5r jag veta att hon inte vill tr\u00e4ffa n\u00e5gon journalist. Jag k\u00e4nner mig kr\u00e4nkt av att bli avf\u00e4rdad som journalist. Jag k\u00e4nner mig missf\u00f6rst\u00e5dd.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Jag \u00e4r ocks\u00e5 poet.<\/em><\/p>\n \u00a0<\/p>\n Men nu sitter jag och samlar mod i ett gotiskt kapell f\u00f6r att efter samtalets slut g\u00e5 upp p\u00e5 scenen. F\u00f6r att f\u00e5 m\u00f6ta henne. Jag vet inte om hon kommer att vilja det, men min l\u00e4ngtan \u00e4r starkare \u00e4n min respekt f\u00f6r hennes integritet.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n F\u00f6rl\u00e5t, och inte f\u00f6rl\u00e5t.<\/em><\/p>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Hur beskriver man b\u00e4st en konstn\u00e4r om inte genom hennes konst? Och hur beskriver man b\u00e4st konst om inte genom sin egen subjektiva blick?<\/p>\n<\/blockquote>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Ang\u00e9lica \u00e4r h\u00e4r som hedersg\u00e4st f\u00f6r att skapa \u00f6ppningsverket f\u00f6r Avignonfestivalen p\u00e5 den makal\u00f6sa, mytomspunna spelplatsen Palais de Papes. Ett verk som tar avstamp i hennes relation till Ingmar Bergman, som hon ocks\u00e5 \u00e4r besatt av. D\u00e4mon \u2013 El funeral de Bergman, (Bergmans begravning)<\/em>, \u00e4r ett samarbete med Dramaten och kommer efter en Europaturn\u00e9 tillbaka till Stockholm, d\u00e4r repetitionerna b\u00f6rjade. Tre sk\u00e5despelare fr\u00e5n Dramaten medverkar. Jag t\u00e4nker att jag definitivt ska presentera mig som svensk s\u00e5 kanske jag kan plocka n\u00e5gon po\u00e4ng p\u00e5 att vara landsman med Bergman. Jag tar sats och trasslar mig fram till scenen under den st\u00e5ende ovationen, efter samtalet. Och pl\u00f6tsligt st\u00e5r vi ansikte mot ansikte. Jag har f\u00f6r h\u00f6ga plat\u00e5skor s\u00e5 jag f\u00e5r d\u00e5lig h\u00e5llning. Jag pratar, hon lyssnar, det k\u00e4nns som om jag snart kommer att bli bortforslad av n\u00e5gon ordningsvakt s\u00e5 jag f\u00f6rs\u00f6ker fatta mig kort.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Isabel, Teatertidningen, el peri\u00f3dico de teatro m\u00e1s importante de Suecia.<\/em> De s\u00e4ger att jag inte kan tr\u00e4ffa dig.<\/strong><\/p>\n \u2013 Jag g\u00f6r bara mejlintervjuer, svarar hon.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Kommer du svara om jag skriver?<\/strong><\/p>\n \u2013 Om du mejlar kommer jag att svara. Por su puesto.<\/em><\/p>\n Hon k\u00e4nns blyg, sn\u00e4ll, hon ler mot mig. Jag \u00e4r inte r\u00e4dd f\u00f6r henne, situationen k\u00e4nns inte l\u00e4ngre hotfull. Jag tar upp min mobil och fr\u00e5gar:<\/p>\n \u00a0<\/p>\n F\u00e5r jag ta en bild p\u00e5 oss?<\/strong><\/p>\n \u2013 No, foto no<\/em>, hon ler v\u00e4nligt.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n En autograf i min anteckningsbok?<\/strong><\/p>\n \u00a0<\/p>\n Jag har inte med mig n\u00e5gon av hennes b\u00f6cker till samtalet. Tyv\u00e4rr ligger de kvar p\u00e5 hotellrummet. Hon tar emot mitt lilla gula h\u00e4fte med texten \u00bbF\u00eate Fiesta Surprise Sorpresa Amour Amor\u00ab<\/em> och skriver sitt namn.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Gracias, por todo<\/em>, avslutar jag.<\/strong><\/p>\n \u00a0<\/p>\n Och s\u00e5 g\u00e5r jag d\u00e4rifr\u00e5n.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Du skriver som om du vore d\u00f6d, jag skriver som om du vore h\u00e4r. Som om det hade h\u00e4nt.<\/em><\/p>\n \u00a0<\/p>\n \u2013 Un momento<\/em>, s\u00e4ger Ang\u00e9lica pl\u00f6tsligt.<\/p>\n Jag hejdar mig, nickar, v\u00e4ntar. Hon pratar med n\u00e5gra.<\/p>\n \u2013 Nu n\u00e4r du \u00e4r h\u00e4r, har du m\u00f6jlighet nu? fr\u00e5gar hon sedan.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n S\u00ed, s\u00ed claro.<\/strong><\/p>\n \u2013 H\u00e4r?<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Por su puesto.<\/strong><\/p>\n \u00a0<\/p>\n Ang\u00e9licas assistenter, eller Konstens lakejer som de svenska sk\u00e5despelarna kallar dem (eftersom de g\u00f6r allt f\u00f6r Ang\u00e9lica och hennes konst), st\u00e4nger d\u00f6rrarna och jag blir ensam med henne och lakejerna. Vi s\u00e4tter oss. Lakejerna ser stressade ut, synar mig som om jag vore en potentiell m\u00f6rdare.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Jag \u00e4r en potentiell m\u00f6rdare. Jag ocks\u00e5.<\/em><\/p>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Ang\u00e9lica Liddells verk ”D\u00e4mon \u2013 El funeral de Bergman”, d\u00e4r hon utg\u00e5r fr\u00e5n sin relation till Ingmar Bergman, inledde fjol\u00e5rets Festival d’Avignon. Foto: Christophe Raynaud de Lage<\/p><\/div>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Ang\u00e9lica \u00e4r lugn. Jag bl\u00e4ddrar i mina telefonanteckningar, h\u00f6r min svenska brytning n\u00e4r jag pratar spanska. Hon lyssnar uppm\u00e4rksamt.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Du har skrivit att du skriver som om du vore d\u00f6d. Hur g\u00f6r man det?<\/strong><\/p>\n \u2013 Det \u00e4r inte ett sj\u00e4lv\u00e4ndam\u00e5l utan ett s\u00e4tt att frig\u00f6ra sig. N\u00e4r man t\u00e4nker p\u00e5 d\u00f6den, p\u00e5 det som v\u00e4ntar, blir allt av relativ betydelse, man frig\u00f6r sig fr\u00e5n on\u00f6diga k\u00e4nslor och beh\u00e5ller det v\u00e4sentliga, svarar hon.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Hon \u00e4r sj\u00e4lvklar, v\u00e4lformulerad. Det k\u00e4nns som om hon har f\u00e4rdiga svar p\u00e5 alla fr\u00e5gor hon f\u00e5r. Men \u00e4nd\u00e5 k\u00e4nns hon genuin, \u00e4rlig. Jag st\u00e4ller en ny fr\u00e5ga och n\u00e4r jag formulerar den h\u00f6gt h\u00f6r jag redan hennes svar i mitt huvud. Jag k\u00e4nner mig bortgjord p\u00e5 f\u00f6rhand.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Vad t\u00e4nker du om den litter\u00e4ra debatten om autofiktionens eventuellt underordnade st\u00e4llning inom litteraturen? Skriver du sj\u00e4lv autofiktion?<\/strong><\/p>\n \u2013 Debatten om autofiktion intresserar mig inte. Det viktiga \u00e4r poesin, sk\u00f6nheten, k\u00e4nslorna den framkallar.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Debatten om autofiktion intresserar inte mig heller.<\/em><\/p>\n \u00a0<\/p>\n Jag vill prata om Sverige. Jag vill diskutera kulturkrocken jag upplever mellan hennes mycket spanska, religi\u00f6sa uttryck och det svenska sekul\u00e4ra samh\u00e4llet. Jag f\u00f6rs\u00f6ker prata om behovet av andlighet inom scenkonsten men lyckas inte f\u00f6rklara. Jag vill diskutera teatern som kyrka. Hon svarar:<\/p>\n \u2013 Min kropp \u00e4r min kyrka.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Jag k\u00e4nner att f\u00e5 svenskar inom teatern relaterar till fr\u00e5gor om religion och Gud. Vad \u00e4r din uppfattning, efter att ha arbetat med svenska sk\u00e5despelare?<\/strong><\/p>\n \u2013 Jag har bett Dramatensk\u00e5despelarna om saker, beskrivit vad jag \u00f6nskar av dem p\u00e5 scen, och de har gjort det. De utg\u00f6r en symbol i mitt verk D\u00e4mon<\/em>. Jag vet inte vad de t\u00e4nker om religion eller om Gud. Det som intresserar mig \u00e4r vad de g\u00f6r p\u00e5 scen, och det g\u00f6r de perfekt.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Det \u00e4r sv\u00e5rt att formulera vad jag \u00e4r ute efter, jag f\u00f6rs\u00f6ker igen.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Ditt tidigare verk Liebestod p\u00e5verkade mig djupt, kanske till viss del p\u00e5 grund av att jag f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen s\u00e5g den spanska kulturen skildrad p\u00e5 mitt modersm\u00e5l men i mitt hemland Sverige, d\u00e4r jag \u00e4r f\u00f6dd. Vilka kommentarer har du f\u00e5tt av svenskar om verket?<\/strong><\/p>\n \u2013 Tja, jag har f\u00e5tt v\u00e4ldigt varma och v\u00e4nliga ord, men sanningen \u00e4r att n\u00e4r f\u00f6rest\u00e4llningen \u00e4r slut g\u00e5r jag till mitt hotell och pratar knappt med n\u00e5gon. Jag gillar inte n\u00e4r man pratar om mina verk.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Vad har varit mest konstn\u00e4rligt utmanande i dina svenska samarbeten?<\/strong><\/p>\n \u2013 Allt har varit l\u00e4tt. Svenskarna \u00e4r mycket k\u00e4rleksfulla, och de har gjort allt v\u00e4ldigt enkelt. Det har varit ett n\u00f6je.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Ang\u00e9lica Liddell i sin upps\u00e4ttning ”Liebestod”. Foto: Christophe Raynaud de Lage<\/p><\/div>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Lakejerna ser jagade ut igen, tittar i en laptop. Jag vet inte hur mycket tid jag kommer att f\u00e5. Jag f\u00f6rst\u00e5r att min upplevelse av Ang\u00e9licas konst \u00e4r personlig och kontextbaserad, v\u00e5ra konstn\u00e4rskap tar avstamp i olika kulturer. Hon i den spanska, med katolicismen och de patriarkala v\u00e4rderingarna, och jag i den svenska, med den politiska korrektheten och skepticismen gentemot det andliga. Hon kommer inte att kunna f\u00f6rst\u00e5 den kulturkrock som kanske egentligen mest \u00e4gt rum inom mig, i m\u00f6tet mellan mina egna olika kulturer. Egentligen vill jag bjuda henne p\u00e5 ett glas vin och prata i lugn och ro mellan fyra \u00f6gon om djupt personliga saker som man inte f\u00e5r fr\u00e5ga om, om man \u00e4r journalist. Fast det \u00e4r jag ju inte.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Hur var det innan du blev superstj\u00e4rna? K\u00e4nde du dig n\u00e5gonsin som ett missf\u00f6rst\u00e5tt geni eller en ensam galning?<\/strong><\/p>\n \u2013 Jag \u00e4r ingen superstj\u00e4rna. Inom teatern finns inga superstj\u00e4rnor. Man \u00f6verlever bara genom disciplin. Jag b\u00f6rjar arbeta redan fr\u00e5n det att jag g\u00e5r upp p\u00e5 morgonen. Jag t\u00e4nker varken p\u00e5 framg\u00e5ng eller p\u00e5 misslyckande n\u00e4r jag st\u00e5r inf\u00f6r att skapa ett verk. Jag vill bara befria mina demoner genom poesin. Jag har alltid k\u00e4mpat f\u00f6r att bli f\u00f6rst\u00e5dd. Att vara missf\u00f6rst\u00e5dd \u00e4r skit.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Du kommer alltid att missf\u00f6rst\u00e5 mig.<\/em><\/p>\n \u00a0<\/p>\n Hon parafraserar ofta Bergman, men \u00e4ven andra (fr\u00e4mst manliga) konstn\u00e4rer, b\u00e5de i intervjuer och i sina verk. I en scen i D\u00e4mon<\/em> friar hon till Bergman p\u00e5 hans d\u00f6dsb\u00e4dd. Jag vill prata om feminism, tror jag, eller s\u00e5 vill jag bara bli sedd.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Du verkar vara lite besatt av vissa m\u00e4n. Har du n\u00e5gonsin varit besatt av en kvinna?<\/strong><\/p>\n \u2013 Det enda jag \u00e4r besatt av \u00e4r det m\u00e4nskligt fundamentala, k\u00e4rleken, sk\u00f6nheten och d\u00f6den.<\/p>\n Hon ler sn\u00e4llt. Jag ler dumt tillbaka.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Du har ocks\u00e5 skrivit att den h\u00f6gst st\u00e5ende existensen vore att vara b\u00e5de kriminell och konstn\u00e4r? Varf\u00f6r?<\/strong><\/p>\n \u2013 Brottets och konstens natur \u00e4r densamma, det \u00e4r en missanpassning till samh\u00e4llet. Konst \u00e4r en form av brott.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Bara jag vet, att vi b\u00e5da \u00e4r brottslingar.<\/em><\/p>\n \u00a0<\/p>\n Borde man sluta hata m\u00e4nniskor eller \u00e4r det ett bra konstn\u00e4rligt br\u00e4nsle?<\/strong><\/p>\n \u2013 Som Marguerite Duras s\u00e4ger, hatet hj\u00e4lper oss att uth\u00e4rda.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Ang\u00e9lica Liddell i sin upps\u00e4ttning ”D\u00e4mon \u2013 El funeral de Bergman”. Foto: Christophe Raynaud de Lage<\/p><\/div>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Efter premi\u00e4ren av D\u00e4mon<\/em> stormade det runt Ang\u00e9lica d\u00e5 en kritiker st\u00e4mt henne f\u00f6r att, i en prolog till f\u00f6rest\u00e4llningen, ha n\u00e4mnt hans namn i samband med en p\u00e5 palatsfonden projicerad kavalkad av tidigare s\u00e5gningar som denna konstn\u00e4r f\u00e5tt. Detta startade en debatt om konstn\u00e4rlig frihet som Ang\u00e9lica f\u00f6ljde upp redan i andra visningen av showen, den jag var p\u00e5. D\u00e4r h\u00f6ll hon ett extrainsatt tal om att hon just genom sitt verk agerar till f\u00f6rsvar f\u00f6r b\u00e5de kritikers och konstn\u00e4rers yttrandefrihet. N\u00e4r jag pratar med de svenska sk\u00e5despelarna i ensemblen om h\u00e4ndelsen \u00e4r de mycket imponerade \u00f6ver hennes mod, och de hade ingen aning om att hon skulle genomf\u00f6ra aktionen f\u00f6rr\u00e4n de h\u00f6rde det live, backstage.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n K\u00e4nner du dig modig? Eller k\u00e4nner du dig r\u00e4dd?<\/strong><\/p>\n \u2013 Jag \u00e4r en person med m\u00e5nga r\u00e4dslor. Allt skr\u00e4mmer mig. Framf\u00f6r allt m\u00e4nniskor. Att leva skr\u00e4mmer mig.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Hur \u00f6verlever man som s\u00e5rbar i konstv\u00e4rlden och i den verkliga v\u00e4rlden?<\/strong><\/p>\n \u2013 Med stor sv\u00e5righet.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Jag vet precis.<\/em><\/p>\n \u00a0<\/p>\n Och det m\u00e4rks att hon k\u00e4mpar, med livet. Jag f\u00f6rst\u00e5r att hon identifierar sig med Bergman, \u00e4nnu mer efter att ha sett D\u00e4mon<\/em> d\u00e4r hon talar rakt ur sj\u00e4len. Ensamheten, d\u00f6ds\u00e5ngesten, sp\u00f6kena, hon kallar det f\u00f6r sj\u00e4lens pornografi, det man inte pratar om p\u00e5 middagsbjudningar. Det \u00e4r en offerrit, i religi\u00f6s bem\u00e4rkelse, som flera av hennes tidigare verk. Hon offrar sig g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng f\u00f6r konsten. Det kostar p\u00e5. Hon har varit verksam l\u00e4ngre \u00e4n jag levt.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Jag har h\u00f6rt av dina svenska sk\u00e5despelare att D\u00e4mon \u00e4r ditt sista verk. \u00c4r det sant? Och om det \u00e4r s\u00e5, varf\u00f6r?<\/strong><\/p>\n \u2013 D\u00e4mon<\/em>\u00a0\u00e4r den andra delen i en trilogi dedikerad d\u00f6den. Jag har \u00e5tminstone ett verk kvar att s\u00e4tta upp. \u00a0<\/p>\n Min k\u00e4rlek till dig \u00e4r teologisk.<\/em><\/p>\n \u00a0<\/p>\n Tr\u00e4ffade du n\u00e5gonsin kannibalen Sagawa? F\u00f6rs\u00f6kte du p\u00e5 riktigt? fr\u00e5gar jag.<\/strong><\/p>\n \u2013 Jag tr\u00e4ffade inte Sagawa, men jag f\u00f6rs\u00f6kte komma i kontakt med honom n\u00e4r jag arbetade i Japan. Jag lyckades inte.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Vad ska man g\u00f6ra med all sin olyckliga och obesvarade k\u00e4rlek?<\/strong><\/p>\n \u2013 Likt Bergman s\u00e4tter jag mina demoner i arbete genom att sp\u00e4nna dem f\u00f6r stridsvagnen och l\u00e5ta dem dra.<\/p>\n Det \u00e4r ett naturligt avslut. Jag vill prata om sexualiteten i hennes verk, men vet inte var jag ska b\u00f6rja. V\u00e5r intervju \u00e4r slut. Jag eskorteras ut av lakejerna. P\u00e5 gatan utanf\u00f6r \u00e4r det ljust, v\u00e5ldsamt ljust. Jag vill prata om ljusets v\u00e5ld ocks\u00e5, om m\u00f6rkrets befrielse, men tiden har redan d\u00f6dat oss.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Jag friar till dig som sp\u00f6ke till sp\u00f6ke.<\/em><\/p>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Man m\u00e5ste g\u00e5 genom m\u00f6rkret f\u00f6r att n\u00e5 ljuset.\u00a0<\/p>\n Ang\u00e9lica Liddell<\/p>\n<\/blockquote>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Tillbaka i Stockholm igen pratar jag med Elin Klinga, som \u00e4r en av de medverkande Dramatensk\u00e5despelarna i D\u00e4mon, om hennes upplevelse. Hon beskriver verket som ett maskineri, i vilket man inte f\u00e5r g\u00f6ra fel. Vi pratar om den kvinnliga sexualiteten som gestaltas, Elin har k\u00e4nt ett ansvar f\u00f6r att beskydda de unga statisterna som upptr\u00e4der nakna. Hon tror att Ang\u00e9lica befinner sig mitt i patriarkatet, kanske har hon ett annat perspektiv p\u00e5 feminism \u00e4n vi i Sverige? Jag funderar p\u00e5 om Ang\u00e9licas sexuella frig\u00f6relse i f\u00f6rsta hand handlar om att sl\u00e5 sig fri fr\u00e5n sina internaliserade katolska v\u00e4rderingar. Elin har f\u00f6r \u00f6vrigt bara varma ord att s\u00e4ga om arbetet med Ang\u00e9lica, som hon beskriver som blyg och mjuk, i kontrast till hennes scenpersona. Hon ber\u00e4ttar om hur hon, inf\u00f6r varje f\u00f6rest\u00e4llning, knackar p\u00e5 Ang\u00e9licas loged\u00f6rr och g\u00e5r in och s\u00e4tter sig p\u00e5 hennes golv. Bara sitter d\u00e4r, i tystnad. Efter f\u00f6rest\u00e4llningen ger hon Ang\u00e9lica en kram. Alla beh\u00f6ver en kram.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n En kram fr\u00e5n dig skulle aldrig vara nog.<\/em><\/p>\n \u00a0<\/p>\n Jag s\u00e4ger att det \u00e4r vackert men att jag blir avundsjuk. Elin vill f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r.<\/p>\n – Varf\u00f6r vill du att Ang\u00e9lica ska se dig?<\/p>\n Jag har inget bra svar.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Det handlar om sj\u00e4lens pornografi.<\/em><\/p>\n \u00a0<\/p>\n Isabel Cruz Liljegren<\/strong><\/p>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n
Ang\u00e9lica, det h\u00e4r \u00e4r egentligen ett k\u00e4rleksbrev till dig, en halvfantasi, en \u00f6nskan.<\/em><\/p>\n\n
![\"\"](\"https:\/\/teatertidningen.se\/wp-content\/uploads\/349680_66800143a57ad-Angelica-syns-i-alla-dessa-bilder-300x200.jpeg\")
![\"\"](\"https:\/\/teatertidningen.se\/wp-content\/uploads\/Liebestod-\u00a9-Christophe-Raynaud-de-Lage-4-300x200.jpeg\")
![\"\"](\"https:\/\/teatertidningen.se\/wp-content\/uploads\/349942_668000ee75d1d-300x200.jpeg\")
I programbladet till f\u00f6rest\u00e4llningen ber\u00e4ttar Ang\u00e9lica om hur hennes r\u00e4dsla f\u00f6r d\u00f6den i det h\u00e4r skedet av hennes liv blivit outh\u00e4rdlig. Hon \u00e4r livr\u00e4dd f\u00f6r \u00e5lderdomen, f\u00f6r kroppens och sinnets f\u00f6rfall. \u00bbK\u00e4rlek betyder ingenting f\u00f6r mig l\u00e4ngre\u00ab, s\u00e4ger hon. \u00bbF\u00f6rutom k\u00e4rlek bortom k\u00e4rlek: filosofisk eller teologisk k\u00e4rlek.\u00ab<\/p>\n
Jag fick aldrig kontakt med dig.<\/em><\/p>\n\n
Intervjun med Ang\u00e9lica Liddell \u00e4gde rum via mejl. Det fysiska m\u00f6tet med konstn\u00e4ren \u00e4r sprunget ur Isabel Cruz Liljegrens fantasi. Svaren p\u00e5 fr\u00e5gorna \u00e4r dock autentiska, i \u00f6vers\u00e4ttning av Cruz Liljegren, de kom till hennes mejl i ett bifogat worddokument titulerat \u00bbSuecia\u00ab. De var skrivna i r\u00f6tt. <\/strong>
Produktionen D\u00e4mon \u2013 El funeral de Bergman<\/em> \u00e4r framtagen f\u00f6r Avignonfestivalen 2024, i ett samarbete med bland annat Dramaten. Ang\u00e9lica Liddells upps\u00e4ttning turnerar i Europa efter premi\u00e4ren i Avignon, och kommer g\u00e4stspela p\u00e5 Dramaten under h\u00f6sten 2025.<\/strong><\/p>\n