![\"\"](\"https:\/\/teatertidningen.se\/wp-content\/uploads\/SAM_4348-BESKUREN-300x210.jpg\")
Christina Svens och David Thurfjell under samtal i David Thurfjells skrivarlya. Samtliga foton: Birgitta Haglund<\/p><\/div>\n
\u00a0<\/p>\n
\u00a0<\/p>\n
\u00a0<\/p>\n
\u00a0<\/p>\n
Att d\u00e4r finns m\u00e5nga likheter mellan teatern och kyrkan \u00e4r inget nytt, men vad fyller de f\u00f6r behov hos oss i dagens samh\u00e4lle? \u00c4r det till dessa rum vi s\u00f6ker oss f\u00f6r att sl\u00e4cka v\u00e5r existentiella t\u00f6rst? Birgitta Haglund samtalar h\u00e4r med religionshistorikern David Thurfjell och teatervetaren Christina Svens om likheter och skillnader mellan religion och scenkonst. Och om v\u00e5r f\u00f6rm\u00e5ga att besj\u00e4la v\u00e4rlden.<\/strong><\/p>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Efter att vi slagit oss ner vid bordet i David Thurfjells skrivarlya i Stockholm, d\u00e4r vi m\u00f6ts upp f\u00f6r detta rundabordssamtal, och han har fyllt de orangef\u00e4rgade kopparna med svart kaffe, f\u00f6rklarar han att han tycker det h\u00e4r \u00e4mnet \u00e4r mest intressant att n\u00e4rma sig sett ur ett fenomenologiskt perspektiv. Att titta p\u00e5 vad det \u00e4r f\u00f6r del av den m\u00e4nskliga tillvaron som g\u00f6r att vi \u00e4gnar oss \u00bb\u00e5t till synes on\u00f6diga saker som konst, ritualer, historieber\u00e4ttande, dans, teater \u2026\u00ab Allts\u00e5 det som inte har n\u00e5got p\u00e5tagligt instrumentellt v\u00e4rde. \u201d\u00c4nd\u00e5 \u00e4r det det h\u00e4r som folk lever f\u00f6r\u201d, konstaterar han, och Christina Svens h\u00e5ller med. Ja, vad \u00e4r det som f\u00e5r oss att g\u00e5 till kyrkan, skapa teater, skriva b\u00f6cker, vad fyller det f\u00f6r behov? Svaret p\u00e5 den fr\u00e5gan v\u00e4xer fram under det h\u00e4r samtalets g\u00e5ng.<\/p>\n Men vi b\u00f6rjar i en annan \u00e4nde.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n David:<\/strong> Jag t\u00e4nker att konst och religion \u00e4r v\u00e4ldigt snarlika kulturella uttryck som vi m\u00e4nniskor h\u00e5ller p\u00e5 med. Det spelar ingen roll om man studerar en experimentell performancegrupp i Frankfurt eller schamaner i Papa Nya Guinea, det \u00e4r samma typ av fenomen. I Papa Guinea ser man det som att man i sina riter f\u00e5r kontakt med sina f\u00f6rf\u00e4der och i Frankfurt kanske man talar om att en viss teaterupps\u00e4ttning \u00e4r en kritik av makthierarkier \u2013men skillnaderna \u00e4r egentligen marginella. S\u00e5 jag delar inte in det som att det d\u00e4r \u00e4r religi\u00f6st och det d\u00e4r \u00e4r ickereligi\u00f6st, det \u00e4r ett retoriskt grepp som inte hj\u00e4lper s\u00e5 mycket om man vill f\u00f6rst\u00e5 de h\u00e4r fenomenen.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Christina:<\/strong> F\u00f6rra h\u00f6sten undervisade jag p\u00e5 den historiska kursen i \u00e4mnet teatervetenskap. D\u00e4r b\u00f6rjar man undervisningen i den \u00e4ldre teatern, i antiken, och d\u00e4r finns ett tydligt sp\u00e5r till det rituella, det mytologiska, en dyrkan av Dionysos. Likas\u00e5 har vi k\u00f6ren med sin k\u00f6rledare, de tv\u00e5 som pl\u00f6tsligt b\u00f6rjar g\u00e5 i dialog med varandra. Det d\u00e4r \u00e4r ett av de sp\u00e5r som teatern f\u00f6ds ur. N\u00e4r teatervetarstudenterna ska tenta p\u00e5 den h\u00e4r kursen f\u00e5r de v\u00e4lja inriktning sj\u00e4lva. Vi p\u00e5 institutionen brukar d\u00e5 understryka den plats som teatern hade i det antika samh\u00e4llet, hur man anv\u00e4nde teatern f\u00f6r att f\u00f6rmedla nya id\u00e9er, hur demokratin h\u00f6ll p\u00e5 att f\u00f6das \u2026 men m\u00e5nga studenter v\u00e4ljer nu att skriva om den h\u00e4r andra delen ist\u00e4llet, om det rituella och de religi\u00f6sa kopplingar som finns mellan teatern och religionen. Jag blev j\u00e4ttef\u00f6rv\u00e5nad n\u00e4r jag uppt\u00e4ckte det, och funderade \u00f6ver vad det kan t\u00e4nkas bero p\u00e5.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Birgitta: Ja, vad tror du att det beror p\u00e5?<\/strong><\/p>\n \u00a0<\/p>\n Christina:<\/strong> Strukturellt sett har utrymmet f\u00f6r att vara m\u00e4nniska slimmats ner d\u00e5 fokus i h\u00f6g utstr\u00e4ckning handlat om att odla en neoliberal rationalitet p\u00e5 arbetsplatser, inom utbildning och s\u00e5 vidare, d\u00e4r det d\u00e5 g\u00e4ller att visa sig nyttig f\u00f6r att inte bytas ut som en kugge i det st\u00f6rre maskineriet. Ska man leva upp till det s\u00e5 hamnar m\u00e5nga m\u00e4nskliga dimensioner i bakgrunden, de ses som oviktiga och inte minst onyttiga. Vi f\u00e5r slipa till oss f\u00f6r att passa in och det har ett h\u00f6gt pris. D\u00e5 kanske det blir intressant att v\u00e4nda sig \u00e5t andra h\u00e5ll som kan erbjuda plats f\u00f6r det m\u00e4nskliga. Jag kan ju inte svara p\u00e5 exakt varf\u00f6r studenterna valde ut teaterns ursprung i Dionysoskulten och ritualer i sina svar, men kanske finns det en koppling h\u00e4r. Ist\u00e4llet f\u00f6r att artikulera ett \u00bbrationellt\u00ab sp\u00e5r som l\u00e4nkar ihop teater och samh\u00e4lle, s\u00e5 v\u00e4ljer de det andra som ger st\u00f6rre utrymme f\u00f6r m\u00e4nsklighet \u00f6verlag.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Det finns f\u00f6r \u00f6vrigt en diskussion inom teatervetenskapen idag som r\u00f6r sig \u00e5t det h\u00e5ll som du David pratar om, att kyrkan och teatern inte \u00e4r parallella sp\u00e5r utan att de v\u00e4vs in i varandra. Som den h\u00e4r sinnliga upplevelsen som man kan f\u00e5 som publik, en upplevelse av att man \u00f6verskrider n\u00e5gonting. Man sitter d\u00e4r ensam i salongen men delar samtidigt detta med de andra i rummet.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n David:<\/strong> Om man t\u00e4nker sig att man tidigare, under 1900-talet, p\u00e5 ett svenskt universitet, ville b\u00f6rja studera n\u00e5gon annan kultur eller n\u00e5gra andra tankar eller traditioner \u00e4n den moderna, v\u00e4sterl\u00e4ndska, d\u00e5 fanns det ett enda \u00e4mne d\u00e4r man gjorde det, och det var religionshistoria. D\u00e4rf\u00f6r att all filosofi som inte \u00e4r v\u00e4sterl\u00e4ndsk betraktades som religion och det har setts som en skr\u00e4pbox-kategori d\u00e4r man har sl\u00e4ngt ner allt det d\u00e4r som man menar att vi inte<\/em> \u00e4r. S\u00e5 n\u00e4r vi m\u00f6ter de ceremonier och rollspel som ing\u00e5r i kyrkan, det vill s\u00e4ga allt det som egentligen har att g\u00f6ra med teater, s\u00e5 k\u00e4nner vi inte igen det som teater, vi ser det som \u00bbdet d\u00e4r andra\u00ab.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Jag t\u00e4nker att det h\u00e4r rituella som finns i religionen ocks\u00e5 i allra h\u00f6gsta grad finns inom teatern. Hela performancetraditionen har v\u00e4ldigt mycket uppeh\u00e5llit sig kring det rituella.<\/p>\n Christina Svens<\/p>\n<\/blockquote>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Christina:<\/strong> Och det h\u00e4r rationella, strukturerade och v\u00e4ldigt individfokuserade perspektivet som finns i det vi ser som upph\u00f6jt, det som inte har med religion att g\u00f6ra, det ser vi som n\u00e5got helt annat \u00e4n den sinnliga, k\u00e4nslom\u00e4ssiga, kaotiska gemenskap som man tillskriver de religi\u00f6sa sammanhangen.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n David:<\/strong> Till och med n\u00e4r man sj\u00e4lv \u00e4gnar sig \u00e5t de d\u00e4r traditionerna, som att fira jul, midsommar, p\u00e5sk, s\u00e5 s\u00e4ger man att det d\u00e4r har inget med religion att g\u00f6ra, det \u00e4r n\u00e5got helt annat. Det b\u00f6rjar \u00e4ndras lite nu men man har inte k\u00e4nts vid att man som individ har en f\u00f6rankring till n\u00e5gon annan tradition \u00e4n den moderna, sekul\u00e4ra.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Birgitta: Vad tror du det beror p\u00e5?<\/strong><\/p>\n \u00a0<\/p>\n David:<\/strong> Att man har ber\u00e4ttat fram en bild av hur exceptionella vi \u00e4r, att d\u00e4r finns en \u00e5tskillnad mellan oss sj\u00e4lva och andra. Mainstream<\/em> i Sverige har varit att ha ett bibliskt namn, d\u00f6pas, konfirmeras och gifta sig i kyrkan, begrava sina d\u00f6da d\u00e4r till kristen musik, se s\u00f6ndagen som den lugnaste dagen i veckan och att vara betalande medlem i en kristen kyrka \u2013 att g\u00f6ra allt det och samtidigt t\u00e4nka att det vore helt absurt att kalla sig sj\u00e4lv kristen. Men om det flyttar hit n\u00e5gon som \u00e4r fr\u00e5n Pakistan, som har ett muslimskt namn och firar muslimska h\u00f6gtider, d\u00e5 \u00e4r det sj\u00e4lvklart f\u00f6r oss att det \u00e4r en muslim. S\u00e5 de enda som vi har gett religi\u00f6sa beteckningar har varit \u00bbde andra\u00ab, medan vi ser oss sj\u00e4lva som neutrala. Och det \u00e4r samma sak med teatern, v\u00e5r teater ser vi som n\u00e5got modernt och sekul\u00e4rt medan deras teater best\u00e5r av gamla traditioner och vidskepelser.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Birgitta: Men \u00e4r det inte s\u00e5 att teaterns uttryck faktiskt skiljer sig \u00e5t mellan olika v\u00e4rldsdelar? Sedan beh\u00f6ver man inte l\u00e4gga en v\u00e4rdering i det.<\/strong><\/p>\n \u00a0<\/p>\n David:<\/strong> Det \u00e4r klart att det \u00e4r en enorm skillnad mellan teater i Japan, Peru och Norge, men sj\u00e4lva grundimpulsen, att man intar olika roller, skapar andra rum i rummet och f\u00f6rtrollar v\u00e4rlden \u2013 det \u00e4r n\u00e5gonting m\u00e4nskligt, n\u00e5got som m\u00e4nniskor gjort i alla tider. Och d\u00e5 g\u00e4ller det att f\u00f6rs\u00f6ka se vad vi h\u00e5ller p\u00e5 med, ist\u00e4llet f\u00f6r att t\u00e4nka att d\u00e4r har vi n\u00e5got religi\u00f6st och d\u00e4r har vi modern konst.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n David Thurfjell<\/p><\/div>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Birgitta: Vad fyller konst respektive religion f\u00f6r behov hos oss, tror ni?<\/strong><\/p>\n \u00a0<\/p>\n David:<\/strong> Man kan uttrycka det som att vi har behov av b\u00e5de konst och religion, men problemet med det ordet \u00e4r att det framst\u00e5r som att dessa vore till f\u00f6r att uppn\u00e5 n\u00e5got annat. Vi s\u00e4ger inte att vi har behov av att ha h\u00e4nder, \u00e4ven om vi p\u00e5 s\u00e4tt och vis har det, vi har<\/em> helt enkelt h\u00e4nder. Det \u00e4r s\u00e5dana vi \u00e4r. P\u00e5 samma s\u00e4tt som vi \u00e4r dansande varelser, rytm \u00e4r en del av hur vi upplever existensen, tonalitet \u00e4r en del av hur v\u00e4rlden kommer till oss. Och vi har ocks\u00e5 det h\u00e4r med rolltagandet, det h\u00e4r med att uttrycka oss, gestalta, experimentera genom att iscens\u00e4tta saker.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Christina:<\/strong> Det \u00e4r j\u00e4ttesp\u00e4nnande perspektiv att vi alla har de h\u00e4r olika f\u00f6rm\u00e5gorna, att de \u00e4r en sj\u00e4lvklar del av v\u00e5ra liv. N\u00e4r man jobbar professionellt med teater, d\u00e5 har man som sk\u00e5despelare tr\u00e4nats och skolats i ett hantverk och har utvecklat sin f\u00f6rm\u00e5ga att gestalta n\u00e5got via kroppen, r\u00f6sten, d\u00e5 kan man leka med det p\u00e5 olika s\u00e4tt och jobba aktivt med de h\u00e4r olika greppen. Men det handlar om gradskillnader j\u00e4mf\u00f6rt med dem som inte \u00e4r skolade.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n David:<\/strong> Jag har skrivit en bok som heter Om m\u00e4nniskans f\u00f6rm\u00e5ga att besj\u00e4la v\u00e4rlden<\/em>. Mitt perspektiv d\u00e4r \u00e4r att vi har en f\u00f6rm\u00e5ga att uppfatta den h\u00e4r koppen (han lyfter sin kaffekopp fr\u00e5n fatet) som n\u00e5got fantastiskt \u2013 vi har den f\u00f6rm\u00e5gan och vi kan odla den, att se liv och sk\u00f6nhet och sj\u00e4lfullhet. Och om det \u00e4r n\u00e5got som religionen h\u00e5ller p\u00e5 med s\u00e5 \u00e4r det olika system f\u00f6r att skapa detta, besj\u00e4la v\u00e4rlden. Alla de sm\u00e5 ritualer som finns inom religioner ger tillvaron en djupare betydelse. Men man g\u00f6r samma sak om man i en designtidning skriver en artikel om den h\u00e4r koppen.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Om man t\u00e4nker sig att en m\u00e4nniska har ventiler med spj\u00e4ll s\u00e5 vill man att alla de d\u00e4r spj\u00e4llen ska vara \u00f6ppna. Det g\u00e4ller allt det sinnliga, men det kan ocks\u00e5 g\u00e4lla det tankem\u00e4ssiga.<\/p>\n David Thurfjell<\/p>\n<\/blockquote>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Birgitta: \u00c4r det d\u00e4rf\u00f6r vi g\u00e5r p\u00e5 teater, f\u00f6r att bli besj\u00e4lade av n\u00e5got?<\/strong><\/p>\n \u00a0<\/p>\n Christina:<\/strong> Det kan h\u00e4nda, det kan uppst\u00e5 under en f\u00f6rest\u00e4llning. Inom teatervetenskapen har man pratat om det d\u00e4r som utopiska \u00f6gonblick. Teaterforskaren Jill Dolan beskriver detta som att dessa \u00f6gonblick kan uppst\u00e5 n\u00e4r vi upplever en form av gemenskap, en communitas<\/em> p\u00e5 teatern. Det begreppet h\u00e4mtar hon fr\u00e5n antropologen Victor Turner, som kopplar detta till ritualer och hur dessa kan bidra till att vi upplever gemenskap \u00f6ver gr\u00e4nser och maktstrukturer. Jag t\u00e4nker att det h\u00e4r rituella som finns i religionen ocks\u00e5 i allra h\u00f6gsta grad finns inom teatern. Hela performancetraditionen har v\u00e4ldigt mycket uppeh\u00e5llit sig kring det rituella. Det \u00e4r en ganska stark gren inom teatern, om man tittar bak\u00e5t n\u00e5gra decennier \u2013 att det rituella \u00e4r deras metod och modell.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n David:<\/strong> Vad inneb\u00e4r det?<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Christina:<\/strong> Det kan vara v\u00e4ldigt fysisk teater, d\u00e4r det finns s\u00e4rskilda ritualer, det handlar om r\u00f6relse och rytmer, r\u00f6sttekniker, som i Grotowskis laboratorium. Det \u00e4r teater som avl\u00e4gsnar sig fr\u00e5n det rationella och logiska: jag s\u00e4ger s\u00e5 h\u00e4r och du svarar s\u00e5 d\u00e4r.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n David:<\/strong> Besj\u00e4lad kan ju vara ett ord som skr\u00e4mmer bort folk, det kan signalera att det \u00e4r n\u00e5got flummigt, men man kan t\u00e4nka p\u00e5 det som att tillvaron finns p\u00e5 massor olika v\u00e5gl\u00e4ngder och det talade \u00e4r en av dem. Men det som konsten g\u00f6r, kanske framf\u00f6r allt scenkonsten som \u00e4r s\u00e5 m\u00e5ngfacetterad, det \u00e4r att den odlar alla de andra lagren ocks\u00e5. En utvecklingspsykolog har sagt att n\u00e4r man som barn l\u00e4r sig att tala, d\u00e5 kommer man att platta ut v\u00e4rlden p\u00e5 ett v\u00e4ldigt handgripligt s\u00e4tt. En b\u00e4bis som upplever ett tr\u00e4d, den k\u00e4nner doften, smaken, texturen, barken, bladen \u2026 det \u00e4r en otroligt rik upplevelse som aktiverar alla sinnen. Men i samma stund som barnet l\u00e4r sig ordet \u00bbtr\u00e4d\u00ab, d\u00e5 kommer allt det d\u00e4r reduceras till en stiliserad, visuell symbol f\u00f6r ett tr\u00e4d. Det \u00e4r symbolen vi ser n\u00e4r vi s\u00e4ger \u00bbtr\u00e4d\u00ab. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt plattar vi ut v\u00e4rlden, med spr\u00e5ket, f\u00f6r varje erfarenhet best\u00e5r egentligen av en m\u00e4ngd olika v\u00e5gl\u00e4ngder som vi vill kunna \u00f6ppna upp.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Christina:<\/strong> Och man kan \u00f6ppna upp dem n\u00e4r man g\u00e5r p\u00e5 teater, t\u00e4nker jag, alla de d\u00e4r v\u00e5gl\u00e4ngderna finns i m\u00f6tet med en teaterf\u00f6rest\u00e4llning. Vi \u00e4r ofta ganska tillplattade i hur vi tar emot den typen av upplevelser. Vi vill g\u00e4rna f\u00f6rst\u00e5 allting intellektuellt, men det finns alltid n\u00e5got i en teaterupplevelse som talar till en p\u00e5 n\u00e5got annat s\u00e4tt, och det har att g\u00f6ra med ens egna levda erfarenheter \u2013 kroppen minns. Det finns en amerikansk teatervetare, Marvin Carlson, som skrivit om ghosting<\/em> (i boken The Hauntes Stage<\/em> (2003), redaktionens anm\u00e4rkning). Han pratar mycket om att det ekar av gamla texter i de nya texterna, d\u00e5 handlar det om replikerna, det verbala, men det h\u00e4r g\u00e4ller \u00e4ven f\u00f6r de kroppar vi ser p\u00e5 scen, det ekar lika mycket d\u00e4r av andra kroppar. Teatern aktiverar alla de h\u00e4r sinnliga niv\u00e5erna. Det du beskriver t\u00e4nker jag p\u00e5 som n\u00e4r man pl\u00f6tsligt f\u00e5r syn p\u00e5 n\u00e5got som man inte sett tidigare. N\u00e4r man kan se att det finns andra s\u00e4tt att f\u00f6rh\u00e5lla sig till v\u00e4rlden p\u00e5 \u00e4n det str\u00f6mlinjeformade som omger oss hela tiden, via medierna. Det \u00e4r en smal och tr\u00e5ng verklighet, medan konsten faktiskt kan g\u00f6ra att man f\u00e5r syn p\u00e5 nya perspektiv.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n David:<\/strong> Om man t\u00e4nker sig att en m\u00e4nniska har ventiler med spj\u00e4ll s\u00e5 vill man att alla de d\u00e4r spj\u00e4llen ska vara \u00f6ppna. Det g\u00e4ller allt det sinnliga, men det kan ocks\u00e5 g\u00e4lla det tankem\u00e4ssiga.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Christina:<\/strong> Ja, det h\u00e4nger ihop.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n David:<\/strong> Ja, precis, och d\u00e5 kan man m\u00f6tas intellektuellt eller kunskapsm\u00e4ssigt.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Christina:<\/strong> Vi skulle beh\u00f6va l\u00e4ra oss att s\u00e4tta ord \u00e4ven p\u00e5 det h\u00e4r sinnliga m\u00f6tet, prata om det. Det \u00e4r sp\u00e4nnande att reflektera kring och b\u00f6rja diskutera med varandra hur alla de h\u00e4r v\u00e5gl\u00e4ngderna fungerar. D\u00e5 b\u00f6rjar man ocks\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndra tankestrukturerna.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n David:<\/strong> Ja, sedan kan det ju finnas ett ideologiskt budskap ocks\u00e5, det \u00e4r ytterligare en niv\u00e5, l\u00e5t s\u00e4ga att det \u00e4r ett fascistiskt budskap som ska framf\u00f6ras med hj\u00e4lp av alla sinnliga niv\u00e5er, d\u00e5 ska man kanske kritisera det \u2026<\/p>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Det finns en diskussion inom teatervetenskapen idag som r\u00f6r sig \u00e5t det h\u00e5llet som du David pratar om, att kyrkan och teatern inte \u00e4r parallella sp\u00e5r utan att de v\u00e4vs in i varandra.<\/p>\n Christina Svens<\/p>\n<\/blockquote>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Birgitta: Hur ser kopplingen ut mellan teatern och religionen n\u00e4r det g\u00e4ller andra religioner \u00e4n kristendom?<\/strong><\/p>\n \u00a0<\/p>\n David:<\/strong> I n\u00e4stan alla religi\u00f6sa traditioner som jag k\u00e4nner till, inklusive islam, s\u00e5 \u00e4r teater och gestaltande en del av folktraditionen. I shiaislam \u00e4r det extremt mycket s\u00e5. De har en speciell typ av teaterf\u00f6rest\u00e4llning som spelas en g\u00e5ng om \u00e5ret som liknar de gamla passionsspelen, och n\u00e4stan alla religi\u00f6sa karnevaler \u00e4r kopplade till att man kl\u00e4r ut sig p\u00e5 olika s\u00e4tt.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Christina:<\/strong> Det finns inom riterna en upplevelse av att man \u00f6verskrider n\u00e5gonting i allt det d\u00e4r, t\u00e4nker jag, i alla fall n\u00e4r det g\u00e4ller karnevaler. D\u00e5 kan man f\u00f6r tillf\u00e4llet f\u00e5 vara n\u00e5got annat eller n\u00e5gon annan, man \u00f6verskrider sig sj\u00e4lv. Det d\u00e4r har funnits med inom teatern genom alla tider.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n David:<\/strong> Ja, det handlar om ett undantagstillst\u00e5nd. Men det g\u00e4ller \u00e4ven v\u00e5ra traditioner och helger, som p\u00e5 julafton, d\u00e5 g\u00e4ller pl\u00f6tsligt n\u00e5got annat: man f\u00e5r vara uppe sent och \u00e4ta hur mycket godis som helst. Men den moderna teatern kanske skiljer sig fr\u00e5n det d\u00e4r rituella, f\u00f6r den har v\u00e4l professionaliserats?<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Christina: Ja, precis, och \u00e4ven det rituella sp\u00e5ret inom teatern har professionaliserats, det jag n\u00e4mnde tidigare. Det \u00e4r idag en etablerad teatertradition d\u00e4r man utvecklar kroppens uttryck genom att g\u00e5 tillbaka till det rituella.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Christina Svens.<\/p><\/div>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Birgitta: Nu har vi talat mycket om likheterna mellan religi\u00f6sa ritualer och teater, men vad skulle ni s\u00e4ga \u00e4r de st\u00f6rsta skillnaderna?<\/strong><\/p>\n \u00a0<\/p>\n David: Jag skulle s\u00e4ga att det \u00e4r kopplingen till det h\u00e4r moderna, sekul\u00e4ra projektet. Om man t\u00e4nker sig alla de h\u00e4r spj\u00e4llen, s\u00e5 finns det ett spj\u00e4ll i m\u00e5nga religi\u00f6sa ritualer som handlar om gudomlig transcendens: att det h\u00e4r sker f\u00f6r att gudarna vill det, till gudarnas behag. Och den niv\u00e5n finns inte i sekul\u00e4ra manifestationer.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Christina:<\/strong> Ja, om man j\u00e4mf\u00f6r v\u00e5r teater idag med det dionysiska draget i den antika teatern s\u00e5 handlade den mycket om relationen till den mytologiska v\u00e4rlden. Den kopplingen finns inte i teatern som g\u00f6rs fr\u00e5n 60-talet och fram\u00e5t.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n David:<\/strong> En annan skillnad \u00e4r att n\u00e4stan all religion har repetitiva inslag, man g\u00f6r samma ritualer om och om igen. Det finns en helig, mytisk tid som p\u00e5g\u00e5r parallellt med den kronologiska tiden, den som teatern befinner sig i, som handlar om fram\u00e5tr\u00f6relse, utveckling. Men i de religi\u00f6sa ritualerna byter man v\u00e4rld. Ta till exempel nattvarden, man s\u00e4ger vissa ord, man har speciella kl\u00e4der och man \u00e4ter ett litet kex men man s\u00e4ger att man \u00e4ter en kropp \u2013 det \u00e4r precis som teater \u2013 fast h\u00e4r handlar det ist\u00e4llet om ett cykliskt f\u00f6rlopp.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Vi ser det i v\u00e5r majoritetskultur som att vi uttrycker oss som individer, inte som kollektiv, men alla som tillh\u00f6r majoriteten letar med ljus och lykta efter ett kollektiv som vi kan tillh\u00f6ra.<\/p>\n David Thurfjell<\/p>\n<\/blockquote>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Birgitta: Det finns en konservativ trend nu bland yngre, de \u00e4r bland annat mer ben\u00e4gna att s\u00f6ka sig till kyrkan. Vad beror det p\u00e5, tror ni?<\/strong><\/p>\n \u00a0<\/p>\n David:<\/strong> Vi ser det i v\u00e5r majoritetskultur som att vi uttrycker oss som individer, inte som kollektiv, men alla som tillh\u00f6r majoriteten letar med ljus och lykta efter ett kollektiv som vi kan tillh\u00f6ra. S\u00e5 det vi s\u00f6ker oss till n\u00e4r vi g\u00e5r i kyrkan \u00e4r en gemenskap, en identitet, n\u00e5got som \u00e4r p\u00e5 riktigt, som tar oss i anspr\u00e5k.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Christina:<\/strong> Ja, det finns en gemenskap i det.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n David:<\/strong> Och n\u00e4r det g\u00e4ller de h\u00e4r unga konservativa m\u00e4nnen som det skrivits om, som k\u00e4nner att de scrollar bort sina liv i s\u00e4ngen, s\u00e5 tror jag ocks\u00e5 att det handlar om det budskap som Jordan B Peterson st\u00e5r f\u00f6r: upp med dig nu, b\u00e4dda din s\u00e4ng, ta hand om din krukv\u00e4xt, det \u00e4r lite man up<\/em>. Det \u00e4r inte s\u00e5 konstigt att de tilltalas av det d\u00e4r. Och som en del i det konservativa ing\u00e5r det att har man ett kristet arv, d\u00e5 g\u00e5r man till kyrkan.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Christina:<\/strong> Men hur f\u00e5r man de h\u00e4r m\u00e4nnen att komma till teatern d\u00e5?<\/p>\n \u00a0<\/p>\n David:<\/strong> Ja, det \u00e4r en bra fr\u00e5ga.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Christina:<\/strong> Allts\u00e5 inte bara till teatern utan att s\u00f6ka sig allm\u00e4nt till de estetiska uttrycken eller de olika konstformerna, dessa \u00e4r s\u00e5 ute idag. Men de h\u00e4r m\u00e4nnen skulle lika g\u00e4rna kunna g\u00e5 till exempelvis teatern. Varf\u00f6r g\u00f6r de inte det?<\/p>\n \u00a0<\/p>\n David:<\/strong> Det handlar om det postsekul\u00e4ra tillst\u00e5ndet. P\u00e5 1900-talet togs kyrkans plats \u00f6ver av sekul\u00e4ra ideologier, som kampen f\u00f6r v\u00e4lf\u00e4rdsstaten, f\u00f6r r\u00e4ttvisa, j\u00e4mst\u00e4lldhet, antirasism \u2026 alla de h\u00e4r frihetliga kamperna. Och teatern i Sverige, den \u00e4r en del av det d\u00e4r. Det \u00e4r en ganska sekul\u00e4r, social, politisk r\u00f6relse, d\u00e4r man k\u00e4mpar f\u00f6r att f\u00f6r\u00e4ndra v\u00e4rlden. Jag ser det som att det handlar om inomv\u00e4rldsliga fr\u00e4lsningsl\u00e4ror som g\u00e5r ut p\u00e5 att vi inte kommer till paradiset i himlen n\u00e4r vi d\u00f6r, men vi kan skapa paradiset i den h\u00e4r v\u00e4rlden genom att k\u00e4mpa f\u00f6r r\u00e4ttvisa, fred och frihet. Det bestod den sekul\u00e4ra kampen av. Det som kom efter, det postsekul\u00e4ra, det \u00e4r ett tillst\u00e5nd d\u00e4r man inte tror p\u00e5 kyrkans ber\u00e4ttelse, att det \u00e4r d\u00e4r som vi kan hitta en mening med v\u00e5ra liv, och man tror inte p\u00e5 dessa moderna ber\u00e4ttelser heller. Man tror inte p\u00e5 n\u00e5gonting. S\u00e5 f\u00f6r vissa \u00e4r det ett lika l\u00e5ngt steg att s\u00f6ka sig till teatern som till religionen.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Birgitta: F\u00f6r att avslutningsvis \u00e5terkoppla till det d\u00e4r med behov, kan teatern och kyrkan sl\u00e4cka en del av v\u00e5r existentiella t\u00f6rst? \u00c4r det delvis d\u00e4rf\u00f6r vi s\u00f6ker oss dit?<\/strong><\/p>\n \u00a0<\/p>\n David:<\/strong> Om det \u00e4r det som \u00e4r syftet, att fylla det behovet, s\u00e5 tycker jag det g\u00e5r lite halvd\u00e5ligt f\u00f6r b\u00e5de teatern och kyrkan. Hur m\u00e5nga \u00e4r det som g\u00e5r p\u00e5 teater under en helg?<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Christina:<\/strong> Ingen aning.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n David:<\/strong> Det \u00e4r s\u00e4kert v\u00e4sentligt f\u00e4rre \u00e4n som g\u00e5r i kyrkan, och till kyrkan g\u00e5r kanske bara tv\u00e5 procent av befolkningen en genomsnittlig s\u00f6ndag.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Christina:<\/strong> Nu finns det ju inte teatrar \u00f6verallt ute i landet, det finns kyrkor p\u00e5 betydligt fler st\u00e4llen vilket kan p\u00e5verka att fler s\u00f6ker sig dit.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n David: Javisst. Men det \u00e4r inte s\u00e5 att vare sig kyrkan eller teatern \u00e4r den fr\u00e4msta go to<\/em>-platsen om vi vill ladda v\u00e5ra liv med existentiellt djup. Om man j\u00e4mf\u00f6r med hur ofta vi g\u00e5r ut i naturen, tr\u00e4ffar v\u00e4nner, \u00e4gnar oss \u00e5t v\u00e5ra k\u00e4rleksrelationer eller \u00e5t att kolla p\u00e5 Netflix s\u00e5 ligger b\u00e5da dessa l\u00e5ngt efter. Det \u00e4r inte dit vi i f\u00f6rsta hand s\u00f6ker oss. Och detta inneb\u00e4r att kyrkan och teatern inte heller beh\u00f6ver t\u00e4nka att de konkurrerar med varandra. Det finns plats f\u00f6r b\u00e5da.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Birgitta Haglund<\/strong><\/p>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Statistik:<\/strong><\/p>\n Enligt statistik fr\u00e5n Kulturanalys var den totala publiksiffran 6\u00a0608\u00a0370 n\u00e4r det g\u00e4ller personer som s\u00e5g n\u00e5gon form av scenkonst under 2024, vilket inneb\u00e4r en \u00f6kning med \u00e5tta procent j\u00e4mf\u00f6rt med 2023. Tittar man p\u00e5 det totala antalet gudsj\u00e4nstbes\u00f6k i Svenska kyrkan s\u00e5 l\u00e5g den siffran p\u00e5 10 472\u00a0216 under 2024, enligt statistik fr\u00e5n Svenska kyrkan. Det inneb\u00e4r en \u00f6kning med 3,3 procent j\u00e4mf\u00f6rt med 2023.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n David Thurfjell:<\/strong> \u00c4r religionshistoriker och professor i religionsvetenskap vid S\u00f6dert\u00f6rns h\u00f6gskola. Han har i sina studier alltid arbetat etnografiskt. Under gymnasietiden bodde han i Indien, han \u00e4r fascinerad av det hinduiska, men v\u00e4xlade som doktorand sp\u00e5r till iransk religion och shiitisk islam. Han har \u00e4ven studerat pentekostal kristendom hos romer. De senaste tio \u00e5ren har han skrivit om den svenska, sekul\u00e4ra majoritetskulturen, vad det \u00e4r att vara svensk, ickereligi\u00f6s, och var religionen kommer in i svenskars liv.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Christina Svens:<\/strong> \u00c4r docent och lektor i teatervetenskap vid Stockholms universitet. Hennes avhandling handlar om Suzanne Ostens regiss\u00f6rskap, med sina feministiska f\u00f6rtecken. Efter det har hon tagit sig an \u00e4mnet migrerade konstn\u00e4rer som kommer till Sverige som vuxna, \u00e4r professionellt utbildade och f\u00f6rs\u00f6ker etablera sig som konstn\u00e4rer h\u00e4r i landet. Hon har under senare \u00e5r ocks\u00e5 intresserat sig f\u00f6r flerspr\u00e5kighet p\u00e5 scen. Under \u00e5ren 2016\u20132019 satt hon i Kulturr\u00e5dets beredningsgrupp f\u00f6r scenkonst.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n\n
![\"\"](\"https:\/\/teatertidningen.se\/wp-content\/uploads\/SAM_4340-beskuren-221x300.jpg\")
\n
\n
![\"\"](\"https:\/\/teatertidningen.se\/wp-content\/uploads\/SAM_4335-BESKUREN-1-248x300.jpg\")
\n