Detta dubbelnummer har temat teaterkritik. Vi har samlat regissörerna Frida Röhl, Dritëro Kasapi och Nils Poletti för att tala om vad kritiken fyller för funktion för dem som scenkonstnärer. Poeten och kritikern Magnus William-Olsson frågar sig i sin essä vad internetsamhället och den nya offentligheten betyder för kritiken och dess utvckling. Vi lyfter fram nätplattformen Kultwatch, som jobbar för att få in nya röster i kulturdebatten och kritiken. Och vi presenterar Kritiklabbet, som försöker hitta nya vägar för att bredda blicken på kritikerrollen och kritikerns arbetssätt. Även Uppsala stadsteater, som vi har talat med, driver ett projekt där de vill vidga vyerna för det kritiska skrivandet. Vi uppmärksammar också webbsidan Nachtkritik, som är en av Tysklands viktigaste instanser för teaterkritik. I vår enkät undersöker vi vad kritiken betyder för teater- och operahusen.

Vidare skriver vi om projektet Kroppsfunktion, som ger plats på scen åt människor med olika funktionsvariationer. Vi presenterar Teater Tillsammans, som enbart spelar tyskspråkig dramatik och gärna lyfter fram kvinnorna inom detta språkfält. I vår chefsintervju möter vi Petra Brylander, Uppsala stadsteaters nya chef och vd, som vill gripa tag i heta samhällsfrågor.

Foto: Mats Bäcker

Dessutom skriver vi om Scandinavian American Theater Company som tar skandinaviska pjäser till New York, liksom om hur identitetspolitiken i USA påverkar det amerikanska teaterlivet. Och vi rapporterar från årets Theatertreffen i Berlin.I numrets teaterkrönika utmanar filmregissören och manusförfattaren Måns Mårlind scenkonstvärlden med ett förslag.Numrets pjäs är omdebatterade »Jihadisten«, som handlar om radikalisering och dess orsaker, skriven av Johan Gry, Wahid Setihesh och Joel Nordström.  

I vårt sommarnummer tar vi bland annat en titt på dockteater. Regissören Erik Holmström började tillverka dockor, utan att invänta finansiering, och startade Malmö dockteater. Inom kort var succén »Funktionell dumhet« ett faktum. Vi intervjuar Holmström. Vidare tar teaterkritikern Margareta Sörenson oss med på en resa genom dockteaterns historia och påminner om dess stora inflytande på teater i stort.

Norska scenkonstnären Camara Joof medverkade under Bibu i Helsingborg med sin stand up-liknande föreställning »Pavlovs tispe«, där hon berättar om erfarenheter av rasism och exkludering. Vi samtalar med henne.

Kajsa Isakson, Erik Uddenberg och Mattias Brunn leder numera alla tre Folkteatern i Gävleborg. Vi undersöker hur deras samarbete kommer fungera och vad de vill åstadkomma?

Lin-Manuel Mirandas succémusikal »Hamilton« har hämtat inspiration från rap-musik och handlar om USA:s historia. Miranda upptäcktes av paret Obama. I våras höll han i en workshop i Vita huset. Vi var där.

En av världens största teaterfestivaler går av stapeln i Bogotá, Colombia.

Foto: Marcus och Mattias Thernström Florin

Detta år var Uppsala stadsteaters uppsättning av »Fanny och Alexander« inbjuden. Regissören Linus Tunström och kommunikatören Anna-Karin Blomster skriver om deras resa.

I numrets teaterkrönika ringar samhällsdebattören Carl Tham in sin syn på scenkonst. Han vill gärna bli utmanad, men inte se föreställningar som försöker vara själva verkligheten.

Numrets pjäs är »Blod och eld«, av serieskaparen Liv Strömquist och regissören Ada Berger. Det är ett körverk om kuvade kvinnoroller, åldrande och död.

Det pågår en livlig diskussion om vem som bör spela vad och vilka historier som ska berättas. Vi har samlat regissören och dramatikern Jens Ohlin, dramatikern och kulturskribenten America Vera-Zavala och regissören och konstnären Karl Dunér för att samtala om representation.

Det konstnärliga ledarskapet på landets institutionsteatrar har förändrats där teatrarnas vd, snarare än deras konstnärliga ledare, har större makt än tidigare över den konstnärliga verksamheten. Vi undersöker vad detta innebär.

Dramatikern och författaren Henrik Bromander och regissören John Hanse ifrågasätter i sin artikel begreppet politisk teater, utifrån sitt arbete med uppsättningen »Våld och pedagogik«.

I höstas gjorde dramatikern och regissören Jens Peter Karlsson en debattartikel i Teatertidningen upp med den postmoderna teatern. I det här numret problematiserar dramaturgen Stellan Larsson några av Jens Peter Karlssons teser.

Improvisationsteatern har idag ett lågt konstnärligt erkännande, men uppskattas desto mer av publiken som strömmar till. Vi samtalar med några improvisatörer om denna konstform.

Att vara konstnärlig ledare för Radioteatern idag innebär att stå mitt uppe i en teknisk revolution. Malin Axelsson berättar i vår intervju om sina planer att utveckla radiodramat.

I vår teaterkrönika skriver föreläsaren och pedagogen Jenny Åkerman hur man kan lära sig övervinna sin osäkerhet att tala inför en skara människor.

Regissören Georg Genoux har startat Flyktingteatern i ett krigshärjat Ukraina, för att ge flyktingar en plattform att delge sina egna berättelser. Vi intervjuar honom.

Numrets pjäs är »Förslag till framtiden«, av dramatikern och regissören Maja Salomonsson. Hon har baserat sin pjäs på intervjuer med barn i Malmöområdet, som har fått frågor kring deras drömmar och farhågor om framtiden.