Hem

Scenkonst som ger döva röst

I vårt nya nummer av Teatertidningen djupdyker vi i arbetet med »64 minuter med Rebecka«, i regi av Suzanne Osten. Att en döv roll ska spelas av en döv skådespelare kan tyckas självklart. Men när det handlar om radiodrama, där publiken enbart hör skådespelarnas röster och inte ser dem agera, medför det vissa utmaningar.

Projektet Kompetensintegration vill ta vara på den kunskap som finns bland nyanlända scenkonstnärer med medborgarskap utanför EU, och på det sättet även berika svensk scenkonst. Vi skriver om projektet och har intervjuat två av de medverkande, iranska filmregissören Ramesh Safavi och syriske scenografen Wessam Darweash, om deras flykt till Sverige och tankar om projektet.

Kitte Wagner, Malmö stadsteaters nya konstnärliga ledare och vd, vill ge skådespelarna större inflytande och ser ensemblen som teaterns hjärta. Hon presenteras i vår chefsintervju.

I den nya musikteatern luckras gränserna mellan musik, dans, teater och performance upp. Följ med på en tur runt Berlins scener, en stad där musikteaterns former utforskas för fullt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Foto: Henrietta Hultén

 

Playwrights Horizons i New York värnar på ett unikt sätt om nyskriven, amerikansk dramatik. Vi har besökt denna Off-Broadwayteater och intervjuat Adam Greenfield, en av dem som leder gruppen.

I numrets teaterkrönika skriver Olof Lavesson, moderat politiker och ordförande i riksdagens kulturutskott, om sin syn på konstens roll i samhället. Han menar att i en orolig tid blir konstens förmåga att nå över gränser allt viktigare.

Numrets pjäs är »Nattpassage« av dramatikern, regissören och skådespelaren Astrid Menasanch Tobieson, som berättar en historia om människor på flykt, rädsla och civilkurage.

 

 

Vad lockar med dockteater?

I vårt sommarnummer tar vi bland annat en titt på dockteater. Regissören Erik Holmström började tillverka dockor, utan att invänta finansiering, och startade Malmö dockteater. Inom kort var succén »Funktionell dumhet« ett faktum. Vi intervjuar Holmström. Vidare tar teaterkritikern Margareta Sörenson oss med på en resa genom dockteaterns historia och påminner om dess stora inflytande på teater i stort.

Norska scenkonstnären Camara Joof medverkade under Bibu i Helsingborg med sin stand up-liknande föreställning »Pavlovs tispe«, där hon berättar om erfarenheter av rasism och exkludering. Vi samtalar med henne.

Kajsa Isakson, Erik Uddenberg och Mattias Brunn leder numera alla tre Folkteatern i Gävleborg. Vi undersöker hur deras samarbete kommer fungera och vad de vill åstadkomma?

Lin-Manuel Mirandas succémusikal »Hamilton« har hämtat inspiration från rap-musik och handlar om USA:s historia. Miranda upptäcktes av paret Obama. I våras höll han i en workshop i Vita huset. Vi var där.

En av världens största teaterfestivaler går av stapeln i Bogotá, Colombia.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Foto: Marcus och Mattias Thernström Florin

 

Detta år var Uppsala stadsteaters uppsättning av »Fanny och Alexander« inbjuden. Regissören Linus Tunström och kommunikatören Anna-Karin Blomster skriver om deras resa.

I numrets teaterkrönika ringar samhällsdebattören Carl Tham in sin syn på scenkonst. Han vill gärna bli utmanad, men inte se föreställningar som försöker vara själva verkligheten.

Numrets pjäs är »Blod och eld«, av serieskaparen Liv Strömquist och regissören Ada Berger. Det är ett körverk om kuvade kvinnoroller, åldrande och död.

 

Vem bör berätta vad?

Det pågår en livlig diskussion om vem som bör spela vad och vilka historier som ska berättas. Vi har samlat regissören och dramatikern Jens Ohlin, dramatikern och kulturskribenten America Vera-Zavala och regissören och konstnären Karl Dunér för att samtala om representation.

Det konstnärliga ledarskapet på landets institutionsteatrar har förändrats där teatrarnas vd, snarare än deras konstnärliga ledare, har större makt än tidigare över den konstnärliga verksamheten. Vi undersöker vad detta innebär.

Dramatikern och författaren Henrik Bromander och regissören John Hanse ifrågasätter i sin artikel begreppet politisk teater, utifrån sitt arbete med uppsättningen »Våld och pedagogik«.

I höstas gjorde dramatikern och regissören Jens Peter Karlsson en debattartikel i Teatertidningen upp med den postmoderna teatern. I det här numret problematiserar dramaturgen Stellan Larsson några av Jens Peter Karlssons teser.

Improvisationsteatern har idag ett lågt konstnärligt erkännande, men uppskattas desto mer av publiken som strömmar till. Vi samtalar med några improvisatörer om denna konstform.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Att vara konstnärlig ledare för Radioteatern idag innebär att stå mitt uppe i en teknisk revolution. Malin Axelsson berättar i vår intervju om sina planer att utveckla radiodramat.

I vår teaterkrönika skriver föreläsaren och pedagogen Jenny Åkerman hur man kan lära sig övervinna sin osäkerhet att tala inför en skara människor.

Regissören Georg Genoux har startat Flyktingteatern i ett krigshärjat Ukraina, för att ge flyktingar en plattform att delge sina egna berättelser. Vi intervjuar honom.

Numrets pjäs är »Förslag till framtiden«, av dramatikern och regissören Maja Salomonsson. Hon har baserat sin pjäs på intervjuer med barn i Malmöområdet, som har fått frågor kring deras drömmar och farhågor om framtiden.

 

Annonser
Annonser
Sök kurser på Marieborg
Sök kurser på Marieborg
Sök kurser på Marieborg
Sök kurser på Marieborg
Stipendier och bidrag
Stipendier och bidrag
Köp bildelar online
http://www.BILDELAR-Online.se
Månadens citat

»Jag letar efter vilka historier vi utelämnar eftersom det i förlängningen är de historier vi som samhälle inte vill sammankopplas med.«

Astrid Menasanch Tobieson

Folkoperan