Hem

Hårt frigruppsliv i Skåne

I det här dubbelnumret är vårt huvudtema det tuffa läget för frigrupperna i Region Skåne, medan vårt sidotema handlar om tystnadskulturer. Vi tittar i vår huvudartikel närmare på hur Skånes frigrupper har drabbats av att Region Skåne detta år har dragit in utvecklingsbidragen, och intervjuar Karin Johansson-Mex, teaterchef på Skillinge teater, och Erik Holmström som driver Malmö dockteater. Vi publicerar en satir av Erik Holmström, »Inga Trubbél – teaterentreprenör«. Freja Hallberg, regissör och konstnärlig ledare för Potatopotato, skriver i sin dagboksliknande text skildrar en hektisk vecka i frigruppslivet. Medan regissören och skådespelaren August Lindmark ifrågasätter i sin artikel om det är värt att försöka överleva till vilket pris som helst som frigrupp.

Vidare intervjuar vi kultur- och demokratiminister Amanda Lind om tystnadskulturer och vilka hot som finns mot teatern idag. Dramaturgen Anna Berg, tidigare anställd på Dramaten, skriver om sina erfarenheter från Dramaten som arbetsplats – om just tystnadskulturen där. Och i numrets spaning frågar vi fem personer, verksamma inom scenkonstområdet, hur de tror att teatrarna kommer hantera sexuella trakasserier och tystnadskulturer om 20 år.

 

 

 

 

 

 

 

 Foto: Potatopotato

 

 

Vi samtalar också med dramaturgen Anna Kölén om dramaturgens roll som teaterns inre kritiker. Och vi skriver om att uppleva livestreamade scenkonstföreställningar på bio – vad det innebär för publiken och för skådespelarna. Vi har besökt Actors Theatre i Kentucky, USA, ett drivhus för amerikansk teater. Och vi rapporterar från årets Theatertreffen i Berlin.

Författaren Tone Schunnesson berättar i sin teaterkrönika om sina dubbla känslor inför att se hennes dramatisering av »Jane Eyre« lämna boksidorna och få liv på scen.

Numrets pjäs är »Hierarchy of needs«, av skådespelaren Adel Darwish , där han väcker filosofiska frågor kring vad frihet är.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Konsten att stå fri

I det här numret har vi fört samman regissören, dramatikern och aktivisten America Vera-Zavala med Måns Lagerlöf som har lämnat sin chefsposition på Riksteatern för att jobba på Naturskyddsföreningen som kanslichef. Det blir ett samtal om hur man på lämpligast sätt försöker förändra världen – via teatern eller via aktivismen. Men också om problemen med en instrumentell teatersyn och vad det finns för hot mot konstens frihet idag.

Den brittiska regissören Katie Mitchell har uppmärksammats för sina nyskapande teaterproduktioner där hon sammanför teater och film. I vår intervju berättar hon om sitt sätt att arbeta med, och sin syn på, teater.

Théâtre du Soleils och Robert Lepages projekt »Kanata«, där de skildrar Kanadas ursprungsbefolkning, blev minst sagt ifrågasatt redan innan sin premiär. Det uppstod en diskussion om kulturell appropriering. Vi skriver om den kontroversiella uppsättningen.

Vi har också besökt en internationell konferens för kvinnliga dramatiker, WPIC, som nu senast hölls i Chile. Vad har egentligen kvinnliga dramatiker världen över gemensamt och vad betyder denna möjlighet till nätverkande för dem?

Det poddas för fullt, även inom teatern. Vi går igenom några intressanta teaterpoddar och vilka förutsättningar som råder för att driva en podd.

 

 

 

 

 

 

 

Foto: Stephen Cummiskey

 

 

I numrets teaterspaning frågar vi några skådespelare, regissörer, teaterchefer samt Teaterförbundets ordförande hur arbetsvillkoren kommer se ut om 20 år inom Teatersverige. Och i teaterkrönikan tar Thorbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi, avstamp i Mefistofiguren i Goethes »Faust« och väcker frågan om det är möjligt att medvetet sträva efter det onda.

Dramatikern och regissören Monica Wilderoth har skrivit numrets pjäs »Lupinerna« – om flickan Janna, uppväxt i ett miljonprogramsområde – som är byggd på intervjuer med en mängd kvinnor om vad frihet är för dem.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ständigt denne Bergman

Nu är det dags för Bergmanåret. Hur har Ingmar Bergmans konstnärliga arv påverkat dagens regissörer? Det har vi frågat Linus Tunström, Frida Röhl och Stefan Johansson om. Tunström och Röhl problematiserar arvet efter Bergman, medan Stefan Johansson riktar in sig på Dramatens Bergmanfestival och uppmanar dem att »kapa navelsträngen«.

I det här numret inleder vi en ny serie med trendspaningar på olika företeelser inom scenkonstvärlden. Vår första spaning handlar om hur scenrummen kan komma att utvecklas. Fem scenografer och regissörer försöker blicka tio år framåt i tiden.

Sufflörernas yrkesroll är visserligen undanskymd men viktig, då de utgör en säkerhetslina för skådespelare och sångare. Vi reder ut vad sufflörerna fyller för funktion i dagens scenkonst.

Teaterkritikern Ylva Lagercrantz Spindler söker i den ena av numrets två essäer efter ett genusperspektiv på de självbiografiska monologer som har skrivits under 2000-talet, medan Christina Svens, lektor vid institutionen för kultur- och medievetenskaper vid Umeå universitet, i den andra essän undersöker hur teater kan bryta ny mark när det gäller frågor kring mångfald och representation.

I vår chefsintervju berättar Ada Berger, konstnärlig ledare för Unga Dramaten, att hon dras till teater som i grunden rymmer något gränstänjande och smärtsamt, men där det samtidigt finns komik. 

 

 

Illustration: Adam Herlitz

 

 

Programledaren och komikern Annika Lantz tar i numrets teaterkrönika med läsaren på en resa genom olika minnesscener från sitt förflutna i scenljuset.

Efter den ryske, kontroversielle regissören Kirill Serebrennikovs gripande i somras är det idag oklart hur framtiden ser ut för den ryska teater som inte stryker regimen medhårs. Vi presenterar Serebrennikov och hans teaterestetik.

Numret pjäs är »Glängtan« av Stefan Åkesson, som har låtit sig inspireras av boken »Trädens hemliga liv« och kommit fram till att nyckelordet för vår överlevnad är solidaritet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kulturen och högerpopulismen

 

I det här numret tittar vi närmare på hur teatern och kulturen kan komma att påverkas om Sverigedemokraterna får ökat inflytande över kulturpolitiken efter valet 2018.

Journalisten och författaren Per Svensson skriver i sin essä om sanning, konst och populism och konstaterar att »demokratins fiender tar kulturen på blodigt allvar«. Vi har samtalat med Andreas Boonstra, konstnärlig ledare för Moment:teater, och Nisha Besara, vd för Unga Klara, om de hot som scenkonsten kan ställas inför, ifall SD får makt över kulturpolitiken, och på vilka sätt det går att göra motstånd. Vi har också intervjuat Pontus Stenshäll, konstnärlig ledare för Göteborgs stadsteater, om varför de denna säsong har begreppet svenskhet som tema.

Sara Cronberg, konstnärlig ledare för Unga Teatern i Malmö, berättar i vår chefsintervju att hon gärna blandar olika konstformer och önskar att teaterns uppsättningar ska leda till debatt.

I numrets teaterkrönika ger musikern Martin Hederos ett slags kärleksförklaring till teatern, med sin förmåga att skapa en känsla av sammanhang och tillhörighet.

Thomas Oberender, konstnärlig ledare för Berliner Festspiele, skriver om förhållandet mellan nycirkus och teater, 

Illustration: Adam Herlitz

 

och konstaterar att samtida cirkusartister gärna blickar mot dans och teater. Vi berättar om en uppsättning som hade premiär på teaterfestivalen i Avignon, »Unwanted« av Dorothée Munyaneza, som visar på de själsliga sår som sexuella övergrepp ger. Och vi rapporterar om hur Trumps politik påverkar teaterlivet i USA. Bland annat satsar Arena Stage i Washington på en serie politiska pjäser.

Numret pjäs är »Svea rikes lag«, av skådespelaren, regissören och dramatikern Jonas Österberg Nilsson, som tar avstamp i lagboken för att berätta en historia om vårt behov av att utse syndabockar.

 

 

 

 

 

 

 

Vilka behöver kritiken?

Detta dubbelnummer har temat teaterkritik. Vi har samlat regissörerna Frida Röhl, Dritëro Kasapi och Nils Poletti för att tala om vad kritiken fyller för funktion för dem som scenkonstnärer. Poeten och kritikern Magnus William-Olsson frågar sig i sin essä vad internetsamhället och den nya offentligheten betyder för kritiken och dess utvckling. Vi lyfter fram nätplattformen Kultwatch, som jobbar för att få in nya röster i kulturdebatten och kritiken. Och vi presenterar Kritiklabbet, som försöker hitta nya vägar för att bredda blicken på kritikerrollen och kritikerns arbetssätt. Även Uppsala stadsteater, som vi har talat med, driver ett projekt där de vill vidga vyerna för det kritiska skrivandet. Vi uppmärksammar också webbsidan Nachtkritik, som är en av Tysklands viktigaste instanser för teaterkritik. I vår enkät undersöker vi vad kritiken betyder för teater- och operahusen.

Vidare skriver vi om projektet Kroppsfunktion, som ger plats på scen åt människor med olika funktionsvariationer. Vi presenterar Teater Tillsammans, som enbart spelar tyskspråkig dramatik och gärna lyfter fram kvinnorna inom detta språkfält. I vår chefsintervju möter vi Petra Brylander, Uppsala stadsteaters nya chef och vd, som vill gripa tag i heta samhällsfrågor.

 

 

 

 

 

 

 

Foto: Mats Bäcker

 

Dessutom skriver vi om Scandinavian American Theater Company som tar skandinaviska pjäser till New York, liksom om hur identitetspolitiken i USA påverkar det amerikanska teaterlivet. Och vi rapporterar från årets Theatertreffen i Berlin.I numrets teaterkrönika utmanar filmregissören och manusförfattaren Måns Mårlind scenkonstvärlden med ett förslag.Numrets pjäs är omdebatterade »Jihadisten«, som handlar om radikalisering och dess orsaker, skriven av Johan Gry, Wahid Setihesh och Joel Nordström.  

 

 

 

Månadens citat

»Jag svarar gärna på frågor om hur vår verklighet ser ut, men jag ser det inte som min roll att också lobba för kulturens värde. Det skulle bära mig emot om vi som håller på med kultur också skulle behöva förklara vad den är bra för.«

Erik Holmström

Folkoperan