Nyheter

1 2 3 15

Allt för affärerna

 

 

Norrköping/Linköping

 

 

Östgötateatern kommenterar den kulturpolitiska orkan som blåst in över Östergötland, med sin produktion Superkontoret – en kommunal förvaltningsrevy. På detta kontor går kommunen och tillväxten hand i hand.

 

Tillsammans med ensemblen har Östgötateaterns chef Nils Poletti skrivit revyn, och även regisserat. Han förklarar i ett pressmeddelande att på Superkontoret »finns inget armlängds avstånd och här hörs varje medborgares röst, och alla förslag från den kommunala förslagslådan tas på största allvar!«

 

 

.

 

 

 

 

Foto: Sara Pärlefalk

 

 

Denna syrliga samhällssatir (som redan haft premiär) spelas i Norrköping till och med den 23 mars och får premiär i Linköping den 20 april.

 

 

 

 

 

 

 

 

Dramatikerresidens

 

Sverige

 

Riksteatern barn och unga och Centrum för barnkulturforskning utlyser för första gången ett dramatikerresidens som äger rum under hösten 2024. Riksteatern söker pjäser för den yngre publiken. Målet är att utveckla nya former av dramatik och att utbyta erfarenhet och kunskap mellan dramatiker, forskare och studenter.

Residenset innebär att man som dramatiker får en kontorsplats vid CBK, konstnärlig och akademisk handledning samt en arvoderad grovmanusbeställning 

 

Foto: Sara P Borgström

 

 

från Riksteatern barn och unga.

Ansökan ska vara inne senast den 31 mars.

 

 

 

 

 

 

Okuvad kultur

 

 

I detta nummer har vi ett tema kring yttrandefrihet – hur teatern kan göra motstånd i länder där det pågår ett krig, råder diktatur eller där demokratin är svag.

David Isaksson har talat med oppositionella i Ryssland om läget för teatern efter den fullskaliga invasionen av Ukraina. Många ryska teaterarbetare har lämnat landet och de som valt att stanna är tvungna att vara lojala med regimen, om de inte ska riskera att hamna i fängelse.

Sofia Nyblom har i sin tur intervjuat ukrainska dramatikern Natalka Blok som ingår i Theatre of Playwrights. De vill sätta den ukrainska dramatiken på kartan och avrussifiera ukrainsk teater för gott.

Birgitta Haglund har samtalat med Dmitri Plax, konstnärlig ledare för Dramaten.Doc som med sina »gestaltade läsningar« reagerar väldigt snabbt på händelser som skakar vår värld. Plax vill påminna publiken om att vi inte kan ta vår demokrati för given.

I ett samtal under Scenkonstbiennalen medverkade Monirah Hashemi (Afghanistan) och Aksel Bonfil (Turkiet), båda dramatiker och skådespelare, och talade om vad de är beredda att riskera för att försvara demokratiska värden. Birgitta Haglund har intervjuat dem.

 

Kulturpolitik debatterades livligt i media under sensommaren och hösten. Också i vårt grannland verkar kulturpolitiska frågor väcka heta diskussioner. Svante Aulis Löwenborg rapporterar från årets Kulturytring i Drammen, Norges motsvarighet till konventet Folk och kultur.

 

Augusto Boal och Keith Johnstone förändrade teatern, inte minst genom 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

sina banbrytande böcker De förtrycktas teater och Impro – improvisation och teater. Sara Beer skriver om vilket inflytande dessa två framlidna regissörer haft och vad som förenar dem och skiljer dem åt.

 

Wiener Festwochen är en av Europas största teaterfestivaler. Rikard Hoogland besökte årets festival som innehöll drygt 35 olika produktioner och frågar sig när vi i Sverige ska få till något liknande – en rik, internationell scenkonstfestival.

 

Vår scenkonststafett fortsätter, den här gången med bidrag av två skådespelare. Marall Nasiri skriver om ett par av Eva Rexeds rolltolkningar i pjäserna Ambulans och Lost Lake medan Eva Rexed dyker ner i David Wibergs pjäs Sörja.

 

Numrets pjäs är Människor slukar allt de älskartill Pier Paolo Pasolinis pojkar och till deras mamma, av dramatikern Annika Nyman. Genom att ta avstamp i Pasolinis film Mamma Roma skildrar Nyman en sårig mor- och sonrelation.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utsikter som ger insikter

 

 

I det här numret vänder vi våra blickar utåt för att på det sättet försöka ringa in vad som egentligen kännetecknar svensk scenkonst. Vi försöker spegla landets scenkonst genom att samtala med internationella regissörer som jobbar i Sverige, men också med svenska regissörer som arbetar utomlands. Anna Hedelius har intervjuat Anja Suša, Anna Bergmann och Oliver Frljić. De tre jämför arbetsförhållanden och arbetssätt inom svensk teater med andra länders förhållanden inom teatern. Medan Birgitta Haglund har intervjuat sydafrikanska scenkonstnären Napo Masheane, som bland annat talar om hur möjligheten till konstnärlig utbildning skiljer sig åt mellan Sverige och Sydafrika. Och Sara Beer intervjuar Maria Åberg och Staffan Valdemar Holm som ger oss inblickar i vad som skiljer det brittiska och det tyska teaterlivet från vårt. Lars Ring skriver dessutom om hur teaterestetiken skiljer sig åt mellan olika länder i Europa och frågar sig hur ett svenskt teaterkrusbär egentligen smakar.

 

Hipp, Malmö stadsteater, har renoverats och öppnats på nytt. Henrietta Hultén har mött arkitekterna bakom renoveringen och fått en guidning av dem i huset. Medan Anna Hedelius har besökt två frigrupper som expanderat – Ö2 som tagit över Boulevardteaterns gamla lokaler och nya scenen Konträr som drivs av PotatoPotato.

 

Hat och hot mot svensk scenkonst har ökat. Birgitta Haglund har talat med Thomas Florén om hans rapport i detta ämne, och med Björn Sandmark, som vet hur det är ett hamna i ett hatdrev.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bogdan Szyber är den enda i Sverige som fått sitt forskningsprojekt underkänt. Hedvig Weibull skriver i sin essä om vad som egentligen hände vid disputationen och om konstnärlig forskning.

 

Sara Beer intervjuar Lynn Nottage, en av USA:s mest spelade dramatiker vars pjäs Mlimas berättelse hade Europapremiär på Playhouse Teater i våras. Medan Rikard Hoogland rapporterar från årets Theatertreffen – en festival vars status är lite i gungning.

 

I vår scenkonststafett skriver illustratören och dragkingen Ruhani Islam om föreställningen 10 bloss innan 10, med fokus på skådespelaren Nisrin Berrada. Hon sänder stafettpinnen vidare till Marall Nasiri som regisserat pjäsen De livrädda.

 

Numrets pjäs är Brinn, av Elmia Arikan och Farnaz Arbabi, som skildrar en symbiotisk relation mellan två tonårstjejer som flyr verkligheten.

 

 

 

 

 

 

 

Befinner vi oss i en backlash?

 

 

För tio, femton år sedan debatterades bristen på jämställdhet inom Teatersverige livligt. I det här numret av Teatertidningen dyker vi ner i ett tema kring just jämställdhet och frågar oss var vi står idag. Anna Hedelius håller i ett rundabordssamtal med Jenny Andreasson, Ann Petrén, Liv Elf Karlén och Felicia Ohly. De dryftar allt från vilka erfarenheter de tog med sig från projekt som Modärna kvinnor och Spetsprojektet, till vad metoo har betytt för arbetsmiljön på teatrarna.

 

Det är tydligt att på teatrarnas största scener dominerar de manliga regissörerna under säsongen 2022/2023. Det visar vår undersökning där vi har tittat på hur könsfördelningen ser ut på olika scener, när det gäller dramatiker och regissörer. Sara Beer har intervjuat några teaterchefer på våra största institutionsteatrar för att fråga dem om resultatet av undersökningen.

 

Mikaela Blomqvist ifrågasätter å sin sida, i sin teaterkrönika, betydelsen av representation. Spelar det någon roll ifall det är män eller kvinnor som står som upphovspersoner till det som spelas på våra scener?

 

Birgitta Haglund tittar närmare på vad som har hänt efter metoo när det gäller arbetet med att motverka sexuella trakasserier och tystnadskulturer på våra teatrar. Scen & Film och Svensk Scenkonst driver ett gemensamt projekt kring detta och Paula Lejonkula, som varit projektledare, berättar om hur läget ser ut idag.

 

Vidare intervjuar Vesna Prekopic 

 

 

 

 

 

 

 

 

.

 

 

 

 

 

 

 

kulturministerns statssekreterare, Karin Svanborg-Sjövall, och får bland annat veta att effektivitet är en ledstjärna i regeringens kommande kulturpolitik.  

 

Hur är det att få sin teater sönderbombad och tvingas evakuera sin ensemble? Det vet tre ukrainska regissörer som Sofia Nyblom har intervjuat och som berättar hur deras teater har rest sig ur askan.

 

Sara Cronberg skriver i sin regidagbok om arbetet med sin uppsättning av En midsommarnattsdröm, som nyligen invigde nyrenoverade Hipp i Malmö. Och i vår scenkonststafett skriver Mille Bostedt om ett verk av Afrang Nordlöf Malekian, Keeping up with the Iranians, som sänder pinnen vidare till Ruhani Islam i föreställningen Jakten på heterovaccinet.

 

Numrets pjäs är Dagmar, av Rebecca Örtman, där metoo-rörelsen ekar i bakgrunden då hon förflyttar Dagmar, Arvids bedragna fru i Hjalmar Söderbergs roman Den allvarsamma leken, till nutid och gör Dagmar till huvudperson.

 

 

 

 

 

1 2 3 15
ANNONSER
ANNONSER
Löpande prenumeration

 

Det finns nu möjlighet att välja en löpande prenumeration, där kostnaden dras varje månad. Du betalar bara en krona första månaden, sedan tjugofem kronor per månad. Och du kan avsluta din prenumeration när du vill. Beställningen gör du via vårt prenumerationsformulär. Välj ”Löpande prenumeration” och sedan ”Återkommande kortbetalning”:

Nätverkstan Kulturtidskrifter (premium.se)

Månadens citat

»Självklart ska vi stå upp för och försvara den fria konsten och kulturen, men till vilket pris? Och vem är det som får betala?«

 

Isabel Cruz Liljegren

 

Folkoperan