Nyheter

Stötestenar på våra teatrar

I det här numret fortsätter Ragna Wei debattera problemen på Borås stadsteater och utvecklar tankarna i sin artikel i förra numret. Wei menar att teaterns högsta ledning, kulturförvaltningen i Borås, inte ser sin egen roll utan istället placerar problemen på personalen.

Sara Beer kompletterar Ragna Weis artikel genom att gräva i följderna av den bolagiseringsvåg som svept över landets teatrar. Beer ser likheter med de problem som Borås stadsteater brottas med – även om den teatern inte ingår i ett bolag utan i kulturförvaltningen.

Svensk teater brukar ses som vänstersinnad när det gäller repertoar, men tittar man på de arbetsvillkor som svenska teaterarbetare är ställda under är det andra värden som styr –de nyliberala. Det menar August Lindmark i sin debattartikel.

Ylva Lagercrantz Spindler har spanat in höstens repertoar för barn och unga och hittar inte särskilt många spår av aktuella ämnen, men desto mer av tidlösa och existentiella frågeställningar.

Falck Richters föreställning »Safe« öppnade årets Bergmanfestival på Dramaten, en dansant och livfull dystopi över vår nutid. Marie Starck samtalar med Richter om bland annat vår tids rädslor.

Birgitta Haglund presenterar den brasilianske teater- och filmregissören Christiane Jatahy, som besökte Göteborgs dans- och teaterfestival med sin laddade tolkning av Strindbergs »Fröken Julie«.

 

 

 

 

 

 

 

Foto: Tobias Walka

 

 

Birgitta Haglund presenterar den brasilianske teater- och filmregissören Christiane Jatahy, som besökte Göteborgs dans- och teaterfestival med sin laddade tolkning av Strindbergs »Fröken Julie«.

Münchener Biennale är en av de mest tongivande festivalerna för ny musikteater. Andreas Engström upplevde en festival som ställde frågor kring sin egen konstform.

I numrets trendspaning undrar vi vilket inflytande Sverigedemokraterna kommer ha på kulturpolitiken om tjugo år. Och i teaterkrönikan önskar Rosanna Dinamarca att de höga trösklarna in på teaterinstitutionerna ska sänkas.

Tove Olsson tar i sin pjäs »Det nya riket«, som vi publicerar, avstamp i sitt eget liv och interfolierar det i dokumentära berättelser från hela Sverige, för att ta temperaturen på tillståndet i landet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nya tankar för ny dramatik

I det här numret presenterar vi Projektet Bergman studio på Dramaten, en tankesmedja som vill utveckla ny dramatik genom att sammanföra dramatiker så att de kan dra nytta av varandras erfarenheter. Vi har intervjuat Jacob Hirdwall, verksamhetsledare för Bergman Studio, och Lena Endre, som medverkar i projektet som regissör. Vi publicerar även varsin arbetsdagbok av dramatikerna Dimen Abdulla och Dennis Magnusson, och ett utdrag ur en ny pjäs av dramatikern och teater- och filmregissören Lisa Langseth.

Regissören Ragna Wei, tidigare konstnärlig ledare på Borås stadsteater, skriver i sin debattartikel om de problem hon upplever på denna stadsteater och hur de speglar trender i Teatersverige i stort.

Public Plot har gjort sig omtalade med sina två bilföreställningar i Malmö. Vi har tagit del av föreställningarna och träffat gruppen. Teater Interakt huserar också i Malmö, men har en annan inriktning. För oss berättar de om sitt arbete med nyanlända på scen.

Skådespelaren och lektorn Niklas Hald fördjupar sig i sin essä om inhoppets förutsättningar. Vad innebär det för skådespelaren som hoppar in i föreställningen och vad innebär det för ensemblen och regissören?

Åsa Simma, chef på Giron Sámi Teáhter, upplever idag en andra »urfolksvåg«. Vi har samtalat med henne om samernas situation och vad hon inspireras av i sitt arbete.

 

 

 

 

 

Foto: Jonas Jörneberg

 

 

Vidare har vi besökt en festival i Washington som lyfter fram kvinnliga dramatiker och intervjuat en av dem – Mary Kathryn Nagle. Och som vanligt rapporterar vi från årets Theatertreffen.

I vår chefsintervju presenteras Therese Willstedt, chef för Regionteatern Blekinge Kronoberg, som gärna vill upplösa olika genregränser.

I numrets trendspaning undrar vi vilka som står på scenen om tjugo år. Och i teaterkrönikan berättar Maxida Märak – hiphop-artist, skådespelare och aktivist – om sitt liv som artist.

Numrets pjäs »Blodmåne -97«, av dramatikern Isabella Cruz Liljegren, handlar om förvandlingens ambivalens.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Knausgård och Orlando

Norge

Rogaland teater i Stavanger iscensätter denna försommar Knausgårds »Om våren«, hans tredje bok i den encyklopedi som han skriver till sin yngsta dotter. Här är det hon som står i centrum, som nyfödd, tillsammans med Knausgårds andra barn, fru, vänner och släktingar. Boken skildrar starten på livet, ljuset, men också mörkret. Anders T. Andersen regisserar och har även dramatiserat boken. Premiär den 3 maj.

 

Dessutom har Rogaland teater den 26 april nypremiär på sin hyllade iscensättning av Virginia Woolfs »Orlando« (bilden), regisserad av Sigrid 

 

 

 

Foto: Stig Håvard Dirdal

 

Strøm Reibo, som de vann storslam med under Heddaprisets utdelning 2017 – bästa kvinnliga huvudroll (Nina Ellen Ødegård), bästa regi och bästa föreställning.

 

 

 

 

Hundar och djuphavsdykning

Sverige

I ett konstnärlig samarbete mellan Malmö dockteater, Folkteatern Gävleborg och Lumor kommer publiken få möta en komisk tragedi om samtiden och framtiden i Sverige och världen. »Det nya riket«, i regi av Erik Holmström, kommer handla om hundar, pingviner och djuphavsdykning men också om gränser, frihet och gemenskap. Och om konsten att behålla sitt förstånd i en alltmer krävande omvärld. 

Pjäsen, som bygger på dokumentärt material, är skriven av Tove Olsson. Hon medverkar på scen både som docka och 

 

 

Illustration: Malmö dockteater

 

dockspelare, tillsammans med Martin Pareto och Jonatan Rodriguez.

Premiär den 11 maj på Malmö dockteater. Till hösten turnerar föreställningen genom Sverige.

 

 

 

 

 

Tid att blicka framåt

I det här numret funderar vi kring hur vi kan gå vidare i arbetet mot sexuella trakasserier och skapa en förändring på sikt, i kölvattnet av #metoo. Kulturjournalisten och teaterkritikern Anna Hedelius blickar både bakåt och framåt och skriver om den oberoende gransknings- och åtgärdskommission som har sjösatts inom teatervärlden, angående sexuella trakasserier. Frida Röhl, konstnärlig ledare för Folkteatern Göteborg, lyfter i sin artikel fram den obevekliga kollektiva kraft som låg bakom #tystnadtagning och hela #metoo-rörelsen. I en enkät frågar vi dessutom olika teaterledningar om hur de tänker arbeta framöver för att motverka sexuella trakasserier.

Vidare har vi träffat Lars Norén i Paris för att tala om hans senaste uppsättning på Comédie-Française, samt om teatern, livet och döden. I numrets trendspaning frågar vi några ledargestalter inom svensk scenkonst hur teatrarna ska nå sin publik om tio år. I vår chefsintervju berättar Anna Sjövall, konstnärlig ledare och vd för Teater Halland, att hon vill arbeta med snälla människor och tydliga strukturer. Och i vår internationella utblick presenterar vi schweiziske regissören Milo Rau, som nu har blivit chef för nationalteatern i Gent.

 

 

Foto: Märtha Thisner 

 

 

Dramatikern och regissören Jens Peter Karlsson utgår i sin artikel från sociologen Georg Simmels tankar om triaden och överför det till teaterns värld – att fullödig dramatik kräver minst tre skådespelare på scen. Medan filmkritikern och programledaren Fredrik Sahlin skriver i sin teaterkrönika att han kan ha svårt för det teatrala men i grunden ändå tycker om teater. I alla fall när han får se den i närbild.

Numret pjäs är »När knoppar brister«, av dramatikern och dramaturgen Moa Backman, som sammanför Karin Boyes kända dikter med tonårsvärldens internetuttryck och berättar en historia om att söka sig själv och att överbrygga ensamhet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Annonser
Annonser
Månadens citat

»Jag svarar gärna på frågor om hur vår verklighet ser ut, men jag ser det inte som min roll att också lobba för kulturens värde. Det skulle bära mig emot om vi som håller på med kultur också skulle behöva förklara vad den är bra för.«

Erik Holmström

Folkoperan