Nyheter

Tid att blicka framåt

I det här numret funderar vi kring hur vi kan gå vidare i arbetet mot sexuella trakasserier och skapa en förändring på sikt, i kölvattnet av #metoo. Kulturjournalisten och teaterkritikern Anna Hedelius blickar både bakåt och framåt och skriver om den oberoende gransknings- och åtgärdskommission som har sjösatts inom teatervärlden, angående sexuella trakasserier. Frida Röhl, konstnärlig ledare för Folkteatern Göteborg, lyfter i sin artikel fram den obevekliga kollektiva kraft som låg bakom #tystnadtagning och hela #metoo-rörelsen. I en enkät frågar vi dessutom olika teaterledningar om hur de tänker arbeta framöver för att motverka sexuella trakasserier.

Vidare har vi träffat Lars Norén i Paris för att tala om hans senaste uppsättning på Comédie-Française, samt om teatern, livet och döden. I numrets trendspaning frågar vi några ledargestalter inom svensk scenkonst hur teatrarna ska nå sin publik om tio år. I vår chefsintervju berättar Anna Sjövall, konstnärlig ledare och vd för Teater Halland, att hon vill arbeta med snälla människor och tydliga strukturer. Och i vår internationella utblick presenterar vi schweiziske regissören Milo Rau, som nu har blivit chef för nationalteatern i Gent.

 

 

Foto: Märtha Thisner 

 

 

Dramatikern och regissören Jens Peter Karlsson utgår i sin artikel från sociologen Georg Simmels tankar om triaden och överför det till teaterns värld – att fullödig dramatik kräver minst tre skådespelare på scen. Medan filmkritikern och programledaren Fredrik Sahlin skriver i sin teaterkrönika att han kan ha svårt för det teatrala men i grunden ändå tycker om teater. I alla fall när han får se den i närbild.

Numret pjäs är »När knoppar brister«, av dramatikern och dramaturgen Moa Backman, som sammanför Karin Boyes kända dikter med tonårsvärldens internetuttryck och berättar en historia om att söka sig själv och att överbrygga ensamhet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ständigt denne Bergman

Nu är det dags för Bergmanåret. Hur har Ingmar Bergmans konstnärliga arv påverkat dagens regissörer? Det har vi frågat Linus Tunström, Frida Röhl och Stefan Johansson om. Tunström och Röhl problematiserar arvet efter Bergman, medan Stefan Johansson riktar in sig på Dramatens Bergmanfestival och uppmanar dem att »kapa navelsträngen«.

I det här numret inleder vi en ny serie med trendspaningar på olika företeelser inom scenkonstvärlden. Vår första spaning handlar om hur scenrummen kan komma att utvecklas. Fem scenografer och regissörer försöker blicka tio år framåt i tiden.

Sufflörernas yrkesroll är visserligen undanskymd men viktig, då de utgör en säkerhetslina för skådespelare och sångare. Vi reder ut vad sufflörerna fyller för funktion i dagens scenkonst.

Teaterkritikern Ylva Lagercrantz Spindler söker i den ena av numrets två essäer efter ett genusperspektiv på de självbiografiska monologer som har skrivits under 2000-talet, medan Christina Svens, lektor vid institutionen för kultur- och medievetenskaper vid Umeå universitet, i den andra essän undersöker hur teater kan bryta ny mark när det gäller frågor kring mångfald och representation.

I vår chefsintervju berättar Ada Berger, konstnärlig ledare för Unga Dramaten, att hon dras till teater som i grunden rymmer något gränstänjande och smärtsamt, men där det samtidigt finns komik. 

 

 

Illustration: Adam Herlitz

 

 

Programledaren och komikern Annika Lantz tar i numrets teaterkrönika med läsaren på en resa genom olika minnesscener från sitt förflutna i scenljuset.

Efter den ryske, kontroversielle regissören Kirill Serebrennikovs gripande i somras är det idag oklart hur framtiden ser ut för den ryska teater som inte stryker regimen medhårs. Vi presenterar Serebrennikov och hans teaterestetik.

Numret pjäs är »Glängtan« av Stefan Åkesson, som har låtit sig inspireras av boken »Trädens hemliga liv« och kommit fram till att nyckelordet för vår överlevnad är solidaritet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kulturen och högerpopulismen

 

I det här numret tittar vi närmare på hur teatern och kulturen kan komma att påverkas om Sverigedemokraterna får ökat inflytande över kulturpolitiken efter valet 2018.

Journalisten och författaren Per Svensson skriver i sin essä om sanning, konst och populism och konstaterar att »demokratins fiender tar kulturen på blodigt allvar«. Vi har samtalat med Andreas Boonstra, konstnärlig ledare för Moment:teater, och Nisha Besara, vd för Unga Klara, om de hot som scenkonsten kan ställas inför, ifall SD får makt över kulturpolitiken, och på vilka sätt det går att göra motstånd. Vi har också intervjuat Pontus Stenshäll, konstnärlig ledare för Göteborgs stadsteater, om varför de denna säsong har begreppet svenskhet som tema.

Sara Cronberg, konstnärlig ledare för Unga Teatern i Malmö, berättar i vår chefsintervju att hon gärna blandar olika konstformer och önskar att teaterns uppsättningar ska leda till debatt.

I numrets teaterkrönika ger musikern Martin Hederos ett slags kärleksförklaring till teatern, med sin förmåga att skapa en känsla av sammanhang och tillhörighet.

Thomas Oberender, konstnärlig ledare för Berliner Festspiele, skriver om förhållandet mellan nycirkus och teater, 

Illustration: Adam Herlitz

 

och konstaterar att samtida cirkusartister gärna blickar mot dans och teater. Vi berättar om en uppsättning som hade premiär på teaterfestivalen i Avignon, »Unwanted« av Dorothée Munyaneza, som visar på de själsliga sår som sexuella övergrepp ger. Och vi rapporterar om hur Trumps politik påverkar teaterlivet i USA. Bland annat satsar Arena Stage i Washington på en serie politiska pjäser.

Numret pjäs är »Svea rikes lag«, av skådespelaren, regissören och dramatikern Jonas Österberg Nilsson, som tar avstamp i lagboken för att berätta en historia om vårt behov av att utse syndabockar.

 

 

 

 

 

 

 

Vilka behöver kritiken?

Detta dubbelnummer har temat teaterkritik. Vi har samlat regissörerna Frida Röhl, Dritëro Kasapi och Nils Poletti för att tala om vad kritiken fyller för funktion för dem som scenkonstnärer. Poeten och kritikern Magnus William-Olsson frågar sig i sin essä vad internetsamhället och den nya offentligheten betyder för kritiken och dess utvckling. Vi lyfter fram nätplattformen Kultwatch, som jobbar för att få in nya röster i kulturdebatten och kritiken. Och vi presenterar Kritiklabbet, som försöker hitta nya vägar för att bredda blicken på kritikerrollen och kritikerns arbetssätt. Även Uppsala stadsteater, som vi har talat med, driver ett projekt där de vill vidga vyerna för det kritiska skrivandet. Vi uppmärksammar också webbsidan Nachtkritik, som är en av Tysklands viktigaste instanser för teaterkritik. I vår enkät undersöker vi vad kritiken betyder för teater- och operahusen.

Vidare skriver vi om projektet Kroppsfunktion, som ger plats på scen åt människor med olika funktionsvariationer. Vi presenterar Teater Tillsammans, som enbart spelar tyskspråkig dramatik och gärna lyfter fram kvinnorna inom detta språkfält. I vår chefsintervju möter vi Petra Brylander, Uppsala stadsteaters nya chef och vd, som vill gripa tag i heta samhällsfrågor.

 

 

 

 

 

 

 

Foto: Mats Bäcker

 

Dessutom skriver vi om Scandinavian American Theater Company som tar skandinaviska pjäser till New York, liksom om hur identitetspolitiken i USA påverkar det amerikanska teaterlivet. Och vi rapporterar från årets Theatertreffen i Berlin.I numrets teaterkrönika utmanar filmregissören och manusförfattaren Måns Mårlind scenkonstvärlden med ett förslag.Numrets pjäs är omdebatterade »Jihadisten«, som handlar om radikalisering och dess orsaker, skriven av Johan Gry, Wahid Setihesh och Joel Nordström.  

 

 

 

Scenkonst som ger döva röst

I vårt nya nummer av Teatertidningen djupdyker vi i arbetet med »64 minuter med Rebecka«, i regi av Suzanne Osten. Att en döv roll ska spelas av en döv skådespelare kan tyckas självklart. Men när det handlar om radiodrama, där publiken enbart hör skådespelarnas röster och inte ser dem agera, medför det vissa utmaningar.

Projektet Kompetensintegration vill ta vara på den kunskap som finns bland nyanlända scenkonstnärer med medborgarskap utanför EU, och på det sättet även berika svensk scenkonst. Vi skriver om projektet och har intervjuat två av de medverkande, iranska filmregissören Ramesh Safavi och syriske scenografen Wessam Darweash, om deras flykt till Sverige och tankar om projektet.

Kitte Wagner, Malmö stadsteaters nya konstnärliga ledare och vd, vill ge skådespelarna större inflytande och ser ensemblen som teaterns hjärta. Hon presenteras i vår chefsintervju.

I den nya musikteatern luckras gränserna mellan musik, dans, teater och performance upp. Följ med på en tur runt Berlins scener, en stad där musikteaterns former utforskas för fullt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Foto: Henrietta Hultén

 

Playwrights Horizons i New York värnar på ett unikt sätt om nyskriven, amerikansk dramatik. Vi har besökt denna Off-Broadwayteater och intervjuat Adam Greenfield, en av dem som leder gruppen.

I numrets teaterkrönika skriver Olof Lavesson, moderat politiker och ordförande i riksdagens kulturutskott, om sin syn på konstens roll i samhället. Han menar att i en orolig tid blir konstens förmåga att nå över gränser allt viktigare.

Numrets pjäs är »Nattpassage« av dramatikern, regissören och skådespelaren Astrid Menasanch Tobieson, som berättar en historia om människor på flykt, rädsla och civilkurage.

 

 

Månadens citat

»Tron på rätt och fel, att ett geni sitter inne på alla svaren och ska förlösa dem ur skådespelarna genom våldsamma manipulationer, brukar inte vara frigörande för lek«.

Linus Tunström

Folkoperan