Nationalism och interaktivitet

Hot och påtryckningar från nationalistiska strömningar, mot scenkonstinstitutioner, har blivit allt vanligare. Vi belyser ett projekt som kretsar kring nationalism och handlar om hur scenkonsten kan mobilisera motkrafter till, och bemöta, den här typen av hot.

Vi samtalar med ÖFA-kollektivet och Poste Restante om vilka etiska dilemman de ställs inför som skapare av interaktiv teater. Hur utmanar man publiken utan att utestänga den eller utsätta den för »övergrepp«?

Dramatikern och regissören Jens Peter Karlsson gör i sin debattartikel upp med den postmoderna teatern, vars inriktning han själv länge tillhörde, kritiserar dagens trend av interaktiv teater och pekar ut en ny färdriktning – med fiktionen i sikte.

I numrets chefsintervju berättar Dalateaterns Lisa Hugoson att de framöver kommer undersöka det svenska kulturarvet och vad Dalarnas starka traditioner egentligen innebär.

Läs om en omskakande resa, arrangerad av The Freedom Theatre, i Palestina. Den innehöll både en tumultartad demonstration med skottlossning och teater på liv och död.

Vi presenterar en teaterman som alltid börjar i det lokala för att öppna upp mot det globala och vars uppsättningar är en lek på fullaste allvar – Robert Lepage.

I vår litterära essä kan du läsa om Tadeusz Kantor och hans verk, där det förflutna och samtiden vävs samman. I år skulle denna konstnär och regissör ha fyllt hundra.

Carin Jämtin, partisekreterare i Socialdemokraterna, berättar i sin teaterkrönika att hon ofta får lust att fortsätta de samtal som olika teaterupplevelser sätter igång, även utanför salongen.

Numrets pjäs är dramatikern och regissören Freja Hallbergs »Sedlar«, som hon skrivit tillsammans med ensemblen i PotatoPotato och som gjuter liv i de kulturpersoner som pryder våra nya sedlar.