Artrik sommarteater

Sommarteater förknippas ofta med det folkliga och buskisbetonade, med folklustspel, men den bjuder på en bred repertoar. I det här numret gör vi utflykter till några av sommarscenerna.

Vi börjar med att försöka ringa in fenomenet sommarteater, och dess eventuella folklighet, och har talat med ledningarna på Gunnebo sommarteater och Marsvinsholmsteatern.

Vi har kontaktat Scenkonst Sörmland, som spelar vid Nynäs slott denna sommar, Skillinge teater och Strada teater. De är alla natursköna platser som bjuder på alltifrån Shakespearepjäs med samtidskoppling och Noréndrama till renodlad komedi.

Två av våra mest inarbetade och kända sommarteatrar är Västanå teater och Romateatern. Vi undersöker hur dessa grupper odlar sin verksamhet.

Vi skriver även om vad som väntar på operascenerna denna sommar och tittar närmare på operaverksamheten vid Läckö slott.

I en liten enkät frågar vi ytterligare några av alla våra sommarscener vad de har för inriktning och vilken typ av publik som besöker dem.

Vid sidan av sommarteatertemat har vi intervjuat Dramatens nye chef, Eirik Stubø, som vill vidga perspektiven genom att öppna dörrarna för andra länders scenkonst. Och vi rapporterar, som vanligt, från årets Theatertreffen där det politiska perspektivet var framträdande.

I sin teaterkrönika resonerar Seher Yilmaz, ordförande i Rättviseförmedligen, om varför hon inte känner sig inkluderad i kulturlivet. Inte heller av scenkonsten, vars tilltal oftast inte når henne.

Numrets pjäs är författaren och dramatikern Lolo Ambles »49 och ett halvt«, där vi möter en kvinna som tidigare har varit nära döden och som nu funderar på sina relationer och sitt åldrande.