Internationella injektioner
|
I det här numret vänder vi blicken utåt, mot andra länder. Vi har besökt två festivaler i Storbritannien, Wilderness och Fringefestivalen, och intervjuat två brittiska grupper – Handlebards och Silent Faces. Vi lyfter i vår essä fram libanesiske dramatikern, regissören och teaterchefen Wajdi Mouawad och hans konstnärskap. Han är omtalad för sina politiskt laddade uppsättningar. Under Scenkonstbiennalen i Sundsvall intervjuade vi libanesiske Hanane Hajj Ali – skådespelare, dramatiker, regissör och aktivist – om hennes föreställning »Jogging«, om hennes teatersyn och om teaterns situation i Libanon. Vi skriver om hur Bauhausrörelsen, som i år firar hundraårsjubileum, har påverkat scenkonsten med sina idéer om totalteater, och intervjuar koreografen och regissören Arial Siegert som arbetar i Bauhaus anda. Vi har besökt Byteatern Kalmar länsteater, som i september invigde sitt nya teaterhus, och samtalat med deras ledning – Daniel Rylander och Mia Carlsson – om hur de lyckades med att få ökade anslag och expandera, när i stort sett alla andra länsteatrar går på knäna. I vår chefsintervju möter vi landets (än så länge) yngste konstnärliga ledare, Rikard Lekander på Örebro länsteater, som har gjort sig omtalad för sina uppsättningar med skräckteman.
|
Foto: Anna Hedelius
I numrets spaning frågar vi några insatta i teaterbranschen hur Scenkonstbiennalen kommer fungera om 20 år, vad de tror och önskar ska känneteckna festivalen då. Erik Ehn beskriver i sin teaterkrönika hur det är att lämna sin hemmascen Dramaten och möta en internationell publik, hur föreställningen förändras utifrån sin kontext. Numrets pjäs är »Oscar Liljas försvinnande«, av författaren och dramatikern Sara Bergmark Elfgren, där en geniförklarad poet suger i sig av fyra unga människors liv och lust. En egenskap som Bergmark Elfgren i vår intervju lyfter till ett högre, samhälleligt plan.
|
