Robotar och dockor
|
I det här numret har vi ett litet tema kring robotar och marionetter på scen, ur ett filosofiskt perspektiv. Magnus Florin skriver i sin essä om hur han fascineras av marionetter, och vad de berättar för oss om vad det innebär att vara människa. Han möter bland annat några självrörliga dockor som ingår i utställningen Karl Dunér – Öar på Prins Eugens Waldemarsudde, och beskriver hur dockorna tycks andas. Sigrid Herrault undersöker hur robotar används på scen, alltifrån människor som får gestalta robotar till en föreställning där en humanoid AI är uppbyggd som en kopia av författaren Thomas Melle – som får möta sin dubbelgångare. Henrietta Hultén tar oss med in i fäktningens värld och skriver om hur skådespelare närmar sig denna teknik. Det krävs mycket träning för att få fäktningsscener att se trovärdiga ut. Vill det sig illa kan man skada sig. I numrets regidagbok skriver Nancy Ofori – som varit regiassistent på uppsättningen av Varsel, Uppsala stadsteater, i regi av Josette Bushell-Mingo (som intervjuas i dagboken) – om deras gemensamma arbete som tog tvärstopp bara några dagar innan premiären: corona. Nina Jeppsson har blivit omtalad för hur hon bygger upp sina egna världar på scen. Vi samtalar med henne om konstnärligt mod och motstånd, om drivkrafter och om att lyssna aktivt på scen.
|
Foto: Chrisander Brun
Koreografen Sasha Waltz bryter upp genregränser och kombinerar existentiella teman med politiska. Vi har intervjuat Waltz om hennes interdisciplinära dialogprojekt och om att skapa närhet på distans. I sin teaterkrönika skriver Svante Weyler om hur coronapandemin har påverkat teaterlivet. Kommer publiken tillbaka när restriktionerna lättas? Numrets pjäs är Trollkarlen från Chicago –Dag Thelanders musikal om den nyliberala nationalekonomen Milton Friedman – som ger både pedagogiska och roliga inblickar i vad som får världsekonomin att snurra.
|
