Birgitta Haglund

Teatern och marknaden

Hur påverkar entreprenörsanda och managementidéer teatern? Och vad innebär differentierad prissättning på teaterbiljetter? Det verkar bli allt vanligare att teatrar sätter olika priser beroende på vilken uppsättning och vilka platser i salongen biljetten avser. Vi finner att den ekonomiska analysen har klivit in i biljettkassan.

Vi har talat med Bengt Jacobsson, professor i företagsekonomi, för att ta reda på hur kulturpolitiken har förändrats sedan 70-talets idéer om att motverka kommersialismens negativa verkningar, till dagens, där kulturen ska vara en del av marknaden.

Den normkritiska dramatikern och scenkonstnären Isabel Cruz Liljegren vill väcka tankar om stora filosofiska frågor, som livet och döden. Vi har träffat henne.

Anna Takanen, ny teaterchef på Kulturhuset Stadsteatern, berättar för oss att hon vill fortsätta arbeta för att alla ska känna sig välkomna på Stadsteatern. Och att hon önskar sig mer »konstpolitik« inom kulturpolitiken.

Nils Poppe var ett skrattets geni. En folkets företrädare, med en utsökt komisk tajming och en häpnadsväckande kroppskontroll. Läs vår essä om honom.

 

 

 

 

Missa inte heller essän om den franske scenkonstnären Joël Pommerat, som lyfter fram varje människas dröm om att få leva ett anständigt liv.

Lars Øyno, som leder Grusomhetens Teater, skriver om hur de tar avstamp i Artauds manifest och med sin scenkonst önskar revoltera mot vår resignerade tidsanda och kultur. Medan musikern och poeten Mattias Alkberg i teaterkrönikan ger sig i kast med begreppet intersektionalitet.

Numrets pjäs är Emma Roswalls »Don Juan was here«. I vår mejlintervju konstaterar Roswall att den idealiserade bilden av mannen som lever i nuet och konsumerar kvinnor är så överrepresenterad i vår kultur att den har blivit normaliserad.

»Carolus Rex«, Kakan och Zanjani

I Teatertidningens senaste nummer inleder vi en serie intervjuer med färska teaterchefer. Först ut är Måns Lagerlöf, ny chef för Riksteatern. Han vill vitalisera Riksteaterns publikrelation och ser ingen motsättning mellan det publika och det konstnärliga.

Koreografer arbetar med text i sina föreställningar och teatrar anlitar koreografer som regissörer. Vad innebär detta för de två respektive konstformerna och för publiken? Det har vi undersökt.

Hur påverkas ett lands kulturliv när ekonomin är i fritt fall? Vi finner att den grekiska scenkonsten frodas, men det bygger på en vilja till ideella insatser hos de inblandade.

Nina Zanjani liknar skådespeleri vid problemlösning. I vår intervju säger Zanjani att hon är en »doer« som tycker om motstånd.

Vi undersöker hur regissörerna bakom tre av uppsättningarna som visades under BIBU resonerar kring att idag skildra unga mäns våndor på scen.

Vilka tar över stafettpinnen efter Carin Mannheimer? Och hur ser det arv ut som hon lämnar efter sig? Vi blickar bakåt i ett försök att ringa in samtidens politiska scenkonst.

Dramatikerstudion ville främja svensk dramatik. Vi berättar om deras betydelsefulla arbete under 40- och 50-talet och om Brita von Horn, som var med och grundade denna teater.

I numrets krönika efterfrågar konstnären, programledaren och skribenten Kakan Hermansson en större mångfald av berättelser, och att fler röster ska få komma till tals, inom scenkonsten.

Slutligen publicerar vi pjäsen »Carolus Rex«, av regissören och dramatikern Nils Poletti, som med utgångspunkt i Karl XII:s liv belyser dagsaktuella frågor kring växande nationalism.

 

Stadsteatern blickar bakåt

 

Göteborg

Mattias Andersson sätter till hösten tänderna i Kent Anderssons och Bengt Bratts tre klassiska pjäser från slutet av 60-talet. Det blir en uppdaterad version: »Flotten, Hemmet, Sandlådan 2014« där Mattias Andersson, sin vana trogen, har startat ett intervjuprojekt där den publik som såg originaluppsättningarna berättar om hur deras liv har utvecklats sedan den tid då de fick uppleva dessa pjäser. Unga göteborgare har dessutom fått pjäserna återberättade för sig och har sedan reflekterat kring vad dessa säger om vår samtid. Själv betonar Mattias Andersson i ett pressmeddelande att hans uppsättning absolut inte kommer bli nostalgisk »utan snarare en startpunkt för att utforska var Göteborg, Sverige och teaterkonsten på Göteborgs stadsteater befinner sig just idag.« Premiär den 5 september.

  Foto: Jonas Kündig

 

Wollstonecraft på äventyr

Vadstena

I år fyller Vadstena-Akademien femtio och det firar de med att lyfta fram en författare och tonsättare från 1700-talet. »Silverskeppet«, i regi av Elisabeth Linton, kretsar kring engelska kvinnokampsföregångaren Mary Wollstonecraft, med libretto av Sophie Helsing. Dirigenten Jonas Dominique har plockat fram godbitar ur Joseph Martin Kraus produktion. Det blir ett äventyr med »kärlek, affärer och resor över haven«, där Wollstonecraft söker ett förlist skepp i revolutionens Europa. Premiär den 20 juli.

Denna jubileumssommar innehåller även ett antal andra programpunkter, som en romanskonsert den 19 juli. Själva jubileumsdagen, med utomhuskonsert och tårtkalas, äger rum den 31 juli. För mer info, se www.vadstena-akademien.org.

 

 

 

En titt på politiken

Till hösten är det val, och i årets tredje nummer av Teatertidningen sätter vi tänderna i kulturpolitiken. Vi har tagit tempen på de förändringar som har skett de senaste åren, inom detta fält, med alliansen vid makten. Läget verkar halvkrassligt, när det gäller scenkonsten.

 

Ställer det nya kulturstödet i Stockholm redan ekonomiskt utsatta frigrupper mot varandra, eller är förändringarna nödvändiga för att hjälpa fram oetablerade grupper? Vi sammanförde Sophia Artin från Teater Galeasen och Elisabet Klason från Playhouse Teater för ett samtal om detta.

 

Vi har också undersökt den fria scenkonstens villkor utanför Sveriges gränser, när det gäller den politiska viljan att finansiera teater med offentliga medel, genom att intervjua en dramatiker och en producent, verksamma i New York respektive London.

 

Kulturbryggan är ett försök att hitta nya vägar för finansiering av kultur, genom att använda både offentligt och privat stöd. Vad är för- och nackdelarna med denna fyraåriga statliga utredning? Undrar vi.

 

Julius Malmström, som driver Nöjesteatern i Malmö, anser att eftersom institutionerna numer tangerar deras egen musikalrepertoar borde också privatteatrarna få del av statliga offentliga medel. Vi ringde upp honom.

 

Vi har även besökt Göteborgs dans- och teaterfestival och träffat Márton Gulyás, vd för den ungerska teatergruppen Krétakör. De är tämligen ensamma om att vara öppet kritiska mot regimen i landet, och besökte festivalen med sin föreställning »The Party«.

 

TT-167-omslag-500px-1

Årets Theatertreffen hade ett brett urval, men uppsättningarna kunde kanske ha stuckit ut lite mer. Vi var där och fick inte bara fick uppleva scenkonst i Berlin utan också en skandal.

 

I numrets krönika skriver kulturjournalisten Kristin Lundell om hur hon i sin ungdom gjorde slut med teatern, trots ett intensivt intresse, men sedan hittade tillbaka igen.

 

Vi publicerar skådespelaren Hannes Meidals och regissören Jens Ohlins pjäs »Don Giovanni«. Det är en både rolig och skrämmande berättelse om förlegade könsroller och övergrepp.

 

Slutligen recenserar vi böckerna »Alfhild Agrell – rebell, humorist, berättare« och »Macbeth 1813 – E G Geijer översätter Shakespeare«.

Månadens citat

»Vi talar ofta om maktmissbruk, men sällan om maktbruk. Har man en chefsposition har man faktiskt ett uppdrag att använda sin makt, men hur gör man då det?«

Carolina Frände

Folkoperan