I det här numret har vi fört samman regissören, dramatikern och aktivisten America Vera-Zavala med Måns Lagerlöf som har lämnat sin chefsposition på Riksteatern för att jobba på Naturskyddsföreningen som kanslichef. Det blir ett samtal om hur man på lämpligast sätt försöker förändra världen – via teatern eller via aktivismen. Men också om problemen med en instrumentell teatersyn och vad det finns för hot mot konstens frihet idag.

Den brittiska regissören Katie Mitchell har uppmärksammats för sina nyskapande teaterproduktioner där hon sammanför teater och film. I vår intervju berättar hon om sitt sätt att arbeta med, och sin syn på, teater.

Théâtre du Soleils och Robert Lepages projekt »Kanata«, där de skildrar Kanadas ursprungsbefolkning, blev minst sagt ifrågasatt redan innan sin premiär. Det uppstod en diskussion om kulturell appropriering. Vi skriver om den kontroversiella uppsättningen.

Vi har också besökt en internationell konferens för kvinnliga dramatiker, WPIC, som nu senast hölls i Chile. Vad har egentligen kvinnliga dramatiker världen över gemensamt och vad betyder denna möjlighet till nätverkande för dem?

Det poddas för fullt, även inom teatern. Vi går igenom några intressanta teaterpoddar och vilka förutsättningar som råder för att driva en podd.

Foto: Stephen Cummiskey

I numrets teaterspaning frågar vi några skådespelare, regissörer, teaterchefer samt Teaterförbundets ordförande hur arbetsvillkoren kommer se ut om 20 år inom Teatersverige. Och i teaterkrönikan tar Thorbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi, avstamp i Mefistofiguren i Goethes »Faust« och väcker frågan om det är möjligt att medvetet sträva efter det onda.

Dramatikern och regissören Monica Wilderoth har skrivit numrets pjäs »Lupinerna« – om flickan Janna, uppväxt i ett miljonprogramsområde – som är byggd på intervjuer med en mängd kvinnor om vad frihet är för dem.

I vårt nya nummer av Teatertidningen har vi ett tema kring »Faust«. Skådespelaren Hannes Meidal och regissören Jens Ohlin har för vana att ta avstamp i välkända pjäser och mejsla fram egna, samtidskommenterande tolkningar. Den här gången handlar det om »Faust« och frågor kring ont och gott. Vi har samtalat med dem om deras samarbete och deras nyskrivna pjäs. Vidare dyker Lars Ring, teaterkritiker vid SvD, ner i några tidigare omtalade »Faust«-tolkningar och funderar kring vad som lockar regissörer att ta sig an detta verk och hur de går tillväga.

Dramatikern och regissören August Lindmark avslutar den debatt han påbörjade i förra numret kring arbetsförhållandena inom Teatersverige, och landar i ett par uppmaningar till läsarna.

Frida Röhl, konstnärlig ledare för Folkteatern Göteborg, har intervjuat skådespelaren Petra Fransson om hennes avhandling »Omförhandlingar. Kropp, replik, etik«, där Fransson bland annat väcker frågan hur stor potential en skådespelare som insisterar på självständighet har att få äga sitt eget konstnärskap.

Vår internationella utblick handlar om begreppet storefront-teatrar (storefront theatres), som har fått Chicagos teaterliv att blomstra sedan länge. 

Foto: Markus Gårder

Dramatikern Charlotte Jung berättar om dessa små teaterscener, ofta belägna i stadens ytterområden, och med en tydlig inriktning på sin repertoar.

I teaterkrönikan resonerar Birgitta Ohlsson, tidigare riksdagsledamot för Liberalerna, om vikten av att vi alla, oavsett våra föräldrars bakgrund, får tillgång till kulturupplevelser redan i unga år. Och i numrets trendspaning ställer vi frågan hur regissörsrollen ser ut om 20 år.

I »Den stora branden« skildrar dramatikern och dramaturgen Jerker Beckman tragedierna som följde i spåren av branden i Västmanland, sommaren 2014. När han började skriva på sin pjäs hade han ingen aning om att Sverige skulle drabbas av ännu värre bränder denna sommar.

I det här numret fortsätter Ragna Wei debattera problemen på Borås stadsteater och utvecklar tankarna i sin artikel i förra numret. Wei menar att teaterns högsta ledning, kulturförvaltningen i Borås, inte ser sin egen roll utan istället placerar problemen på personalen.

Sara Beer kompletterar Ragna Weis artikel genom att gräva i följderna av den bolagiseringsvåg som svept över landets teatrar. Beer ser likheter med de problem som Borås stadsteater brottas med – även om den teatern inte ingår i ett bolag utan i kulturförvaltningen.

Svensk teater brukar ses som vänstersinnad när det gäller repertoar, men tittar man på de arbetsvillkor som svenska teaterarbetare är ställda under är det andra värden som styr –de nyliberala. Det menar August Lindmark i sin debattartikel.

Ylva Lagercrantz Spindler har spanat in höstens repertoar för barn och unga och hittar inte särskilt många spår av aktuella ämnen, men desto mer av tidlösa och existentiella frågeställningar.

Falck Richters föreställning »Safe« öppnade årets Bergmanfestival på Dramaten, en dansant och livfull dystopi över vår nutid. Marie Starck samtalar med Richter om bland annat vår tids rädslor.

Birgitta Haglund presenterar den brasilianske teater- och filmregissören Christiane Jatahy, som besökte Göteborgs dans- och teaterfestival med sin laddade tolkning av Strindbergs »Fröken Julie«.

Foto: Tobias Walka

Birgitta Haglund presenterar den brasilianske teater- och filmregissören Christiane Jatahy, som besökte Göteborgs dans- och teaterfestival med sin laddade tolkning av Strindbergs »Fröken Julie«.

Münchener Biennale är en av de mest tongivande festivalerna för ny musikteater. Andreas Engström upplevde en festival som ställde frågor kring sin egen konstform.

I numrets trendspaning undrar vi vilket inflytande Sverigedemokraterna kommer ha på kulturpolitiken om tjugo år. Och i teaterkrönikan önskar Rosanna Dinamarca att de höga trösklarna in på teaterinstitutionerna ska sänkas.

Tove Olsson tar i sin pjäs »Det nya riket«, som vi publicerar, avstamp i sitt eget liv och interfolierar det i dokumentära berättelser från hela Sverige, för att ta temperaturen på tillståndet i landet.

I det här numret presenterar vi Projektet Bergman studio på Dramaten, en tankesmedja som vill utveckla ny dramatik genom att sammanföra dramatiker så att de kan dra nytta av varandras erfarenheter. Vi har intervjuat Jacob Hirdwall, verksamhetsledare för Bergman Studio, och Lena Endre, som medverkar i projektet som regissör. Vi publicerar även varsin arbetsdagbok av dramatikerna Dimen Abdulla och Dennis Magnusson, och ett utdrag ur en ny pjäs av dramatikern och teater- och filmregissören Lisa Langseth.

Regissören Ragna Wei, tidigare konstnärlig ledare på Borås stadsteater, skriver i sin debattartikel om de problem hon upplever på denna stadsteater och hur de speglar trender i Teatersverige i stort.

Public Plot har gjort sig omtalade med sina två bilföreställningar i Malmö. Vi har tagit del av föreställningarna och träffat gruppen. Teater Interakt huserar också i Malmö, men har en annan inriktning. För oss berättar de om sitt arbete med nyanlända på scen.

Skådespelaren och lektorn Niklas Hald fördjupar sig i sin essä om inhoppets förutsättningar. Vad innebär det för skådespelaren som hoppar in i föreställningen och vad innebär det för ensemblen och regissören?

Åsa Simma, chef på Giron Sámi Teáhter, upplever idag en andra »urfolksvåg«. Vi har samtalat med henne om samernas situation och vad hon inspireras av i sitt arbete.

Foto: Jonas Jörneberg

Vidare har vi besökt en festival i Washington som lyfter fram kvinnliga dramatiker och intervjuat en av dem – Mary Kathryn Nagle. Och som vanligt rapporterar vi från årets Theatertreffen.

I vår chefsintervju presenteras Therese Willstedt, chef för Regionteatern Blekinge Kronoberg, som gärna vill upplösa olika genregränser.

I numrets trendspaning undrar vi vilka som står på scenen om tjugo år. Och i teaterkrönikan berättar Maxida Märak – hiphop-artist, skådespelare och aktivist – om sitt liv som artist.

Numrets pjäs »Blodmåne -97«, av dramatikern Isabella Cruz Liljegren, handlar om förvandlingens ambivalens.

Norge

Rogaland teater i Stavanger iscensätter denna försommar Knausgårds »Om våren«, hans tredje bok i den encyklopedi som han skriver till sin yngsta dotter. Här är det hon som står i centrum, som nyfödd, tillsammans med Knausgårds andra barn, fru, vänner och släktingar. Boken skildrar starten på livet, ljuset, men också mörkret. Anders T. Andersen regisserar och har även dramatiserat boken. Premiär den 3 maj.

Dessutom har Rogaland teater den 26 april nypremiär på sin hyllade iscensättning av Virginia Woolfs »Orlando« (bilden), regisserad av Sigrid 

Foto: Stig Håvard Dirdal

Strøm Reibo, som de vann storslam med under Heddaprisets utdelning 2017 – bästa kvinnliga huvudroll (Nina Ellen Ødegård), bästa regi och bästa föreställning.