Barnteater och corona
|
Det här dubbelnumrets tema är dubbelt: scenkonst för barn och unga ur en kulturpolitisk vinkel och coronapandemins påverkan på scenkonsten.
Svenska teatrar kan ha svårt att nå ut till skolorna med sina barn- och ungdomsföreställningar. Urvalet blir lätt godtyckligt eftersom det oftast är upp till teatrarna själva att ringa runt till skolorna och försöka hitta rätt person att sälja in sina föreställningar till. Det menar Michael Cocke, ordförande i svenska Assitej, som vi har intervjuat tillsammans med tre kulturpolitiker om hur barnteater kan göras mer tillgänglig för sin publik.
Norska Scenekunstbruket ser till att teaterföreställningar för barn och unga får möjlighet att spelas över hela landet. Vi har intervjuat Ådne Sekkelsten, verksamhetsansvarig för Scenekunstbruket, om hur de går till väga.
Vi har även träffat tre frigrupper i söder som spelar för barn och unga – Teater Sagohuset, Banditsagor och Teater 23, och talat med två länsteatrar norröver om deras barn- och ungdomsverksamhet – Teater Västernorrland och Västerbottensteatern. Vidare gör vi några nedslag i brittisk barnteater och berättar lite om hur deras system fungerar.
Den tyske dramatikern och regissören Roland Schimmelpfennig skriver om vad som händer när teatrarna måste stängas ner för att hindra smittspridning. Ja, hur överlever scenkonsten egentligen coronan? Det frågar sig kulturjournalisten och teaterkritikern Anna Hedelius i sin artikel. Medan Hélène Ohlsson – filosofie
|
Foto: Manuel Harlan
doktor i teatervetenskap, skådespelare och regissör – i sin essä undersöker hur pandemier genom århundradena har påverkat teaterlivet.
Theatertreffen blev i år digital, av förklarliga skäl. Vi rapporterar om hur det fungerade. Och vi har även besökt Stanislavskijs ryska dramatiska teater i Jerevan, Armenien.
I vårt personporträtt berättar skådespelaren Evin Ahmad att hon tycker konsten behöver förändras, men också om hur coronan har påverkat henne.
I vår spaning frågar vi några insatta personer om hur scentekniken kommer utvecklas om 20 år. Och i teaterkrönikan skriver konstnären och filmregissören Anna Odell om sin smitträdsla som barn och hur hon i sina verk ofta undersöker vad verklighet egentligen är.
Numrets pjäs, Blod och ben, av regissören och skådespelaren Oskar Thunberg, väcker frågan vad det är som verkligen betyder något när hela vår tillvaro ställs på ända.
|
