I Teatertidningens senaste nummer inleder vi en serie intervjuer med färska teaterchefer. Först ut är Måns Lagerlöf, ny chef för Riksteatern. Han vill vitalisera Riksteaterns publikrelation och ser ingen motsättning mellan det publika och det konstnärliga.

Koreografer arbetar med text i sina föreställningar och teatrar anlitar koreografer som regissörer. Vad innebär detta för de två respektive konstformerna och för publiken? Det har vi undersökt.

Hur påverkas ett lands kulturliv när ekonomin är i fritt fall? Vi finner att den grekiska scenkonsten frodas, men det bygger på en vilja till ideella insatser hos de inblandade.

Nina Zanjani liknar skådespeleri vid problemlösning. I vår intervju säger Zanjani att hon är en »doer« som tycker om motstånd.

Vi undersöker hur regissörerna bakom tre av uppsättningarna som visades under BIBU resonerar kring att idag skildra unga mäns våndor på scen.

Vilka tar över stafettpinnen efter Carin Mannheimer? Och hur ser det arv ut som hon lämnar efter sig? Vi blickar bakåt i ett försök att ringa in samtidens politiska scenkonst.

Göteborg

Mattias Andersson sätter till hösten tänderna i Kent Anderssons och Bengt Bratts tre klassiska pjäser från slutet av 60-talet. Det blir en uppdaterad version: »Flotten, Hemmet, Sandlådan 2014« där Mattias Andersson, sin vana trogen, har startat ett intervjuprojekt där den publik som såg originaluppsättningarna berättar om hur deras liv har utvecklats sedan den tid då de fick uppleva dessa pjäser. Unga göteborgare har dessutom fått pjäserna återberättade för sig och har sedan reflekterat kring vad dessa säger om vår samtid. Själv betonar Mattias Andersson i ett pressmeddelande att hans uppsättning absolut inte kommer bli nostalgisk »utan snarare en startpunkt för att utforska var Göteborg, Sverige och teaterkonsten på Göteborgs stadsteater befinner sig just idag.« Premiär den 5 september.

  Foto: Jonas Kündig

Vadstena

I år fyller Vadstena-Akademien femtio och det firar de med att lyfta fram en författare och tonsättare från 1700-talet. »Silverskeppet«, i regi av Elisabeth Linton, kretsar kring engelska kvinnokampsföregångaren Mary Wollstonecraft, med libretto av Sophie Helsing. Dirigenten Jonas Dominique har plockat fram godbitar ur Joseph Martin Kraus produktion. Det blir ett äventyr med »kärlek, affärer och resor över haven«, där Wollstonecraft söker ett förlist skepp i revolutionens Europa. Premiär den 20 juli.

Denna jubileumssommar innehåller även ett antal andra programpunkter, som en romanskonsert den 19 juli. Själva jubileumsdagen, med utomhuskonsert och tårtkalas, äger rum den 31 juli. För mer info, se www.vadstena-akademien.org.

Till hösten är det val, och i årets tredje nummer av Teatertidningen sätter vi tänderna i kulturpolitiken. Vi har tagit tempen på de förändringar som har skett de senaste åren, inom detta fält, med alliansen vid makten. Läget verkar halvkrassligt, när det gäller scenkonsten.

Ställer det nya kulturstödet i Stockholm redan ekonomiskt utsatta frigrupper mot varandra, eller är förändringarna nödvändiga för att hjälpa fram oetablerade grupper? Vi sammanförde Sophia Artin från Teater Galeasen och Elisabet Klason från Playhouse Teater för ett samtal om detta.

Vi har också undersökt den fria scenkonstens villkor utanför Sveriges gränser, när det gäller den politiska viljan att finansiera teater med offentliga medel, genom att intervjua en dramatiker och en producent, verksamma i New York respektive London.

Kulturbryggan är ett försök att hitta nya vägar för finansiering av kultur, genom att använda både offentligt och privat stöd. Vad är för- och nackdelarna med denna fyraåriga statliga utredning? Undrar vi.

Julius Malmström, som driver Nöjesteatern i Malmö, anser att eftersom institutionerna numer tangerar deras egen musikalrepertoar borde också privatteatrarna få del av statliga offentliga medel. Vi ringde upp honom.

Vi har även besökt Göteborgs dans- och teaterfestival och träffat Márton Gulyás, vd för den ungerska teatergruppen Krétakör. De är tämligen ensamma om att vara öppet kritiska mot regimen i landet, och besökte festivalen med sin föreställning »The Party«.

Det blir allt vanligare att kommuner och landsting letar samordningsvinster inom kultursektorn, genom att bilda storbolag. Vi har tittat närmare på vad det innebär för den konstnärliga kvaliteten och friheten och finner anledning att känna oro.

Vi har fört samman regissörerna Farnaz Arbabi, Marcus Lindeen och Mattias Andersson för ett samtal om stora frågor som fiktion kontra verklighet, representation på scen och vad politisk teater egentligen är.

Idag får frigrupper strida för sin överlevnad, men hur såg det ut för sjuttio år sedan? Vi har intervjuat Ingrid Edström om hennes period på Teatern i Gamla stan, Stockholms mest omtalade frigrupp under 1950-talet.

August Strindberg Repertory Theatre på Manhattan spelar enbart dramatik av Strindberg. Läs vår intervju med Robert Greer, som driver teatern och vars nästa stora projekt är att iscensätta »Till Damaskus«-trilogin.

Läs mer →