Nyheter

Vilka behöver kritiken?

Detta dubbelnummer har temat teaterkritik. Vi har samlat regissörerna Frida Röhl, Dritëro Kasapi och Nils Poletti för att tala om vad kritiken fyller för funktion för dem som scenkonstnärer. Poeten och kritikern Magnus William-Olsson frågar sig i sin essä vad internetsamhället och den nya offentligheten betyder för kritiken och dess utvckling. Vi lyfter fram nätplattformen Kultwatch, som jobbar för att få in nya röster i kulturdebatten och kritiken. Och vi presenterar Kritiklabbet, som försöker hitta nya vägar för att bredda blicken på kritikerrollen och kritikerns arbetssätt. Även Uppsala stadsteater, som vi har talat med, driver ett projekt där de vill vidga vyerna för det kritiska skrivandet. Vi uppmärksammar också webbsidan Nachtkritik, som är en av Tysklands viktigaste instanser för teaterkritik. I vår enkät undersöker vi vad kritiken betyder för teater- och operahusen.

Vidare skriver vi om projektet Kroppsfunktion, som ger plats på scen åt människor med olika funktionsvariationer. Vi presenterar Teater Tillsammans, som enbart spelar tyskspråkig dramatik och gärna lyfter fram kvinnorna inom detta språkfält. I vår chefsintervju möter vi Petra Brylander, Uppsala stadsteaters nya chef och vd, som vill gripa tag i heta samhällsfrågor.

 

 

 

 

 

 

 

Foto: Mats Bäcker

 

Dessutom skriver vi om Scandinavian American Theater Company som tar skandinaviska pjäser till New York, liksom om hur identitetspolitiken i USA påverkar det amerikanska teaterlivet. Och vi rapporterar från årets Theatertreffen i Berlin.I numrets teaterkrönika utmanar filmregissören och manusförfattaren Måns Mårlind scenkonstvärlden med ett förslag.Numrets pjäs är omdebatterade »Jihadisten«, som handlar om radikalisering och dess orsaker, skriven av Johan Gry, Wahid Setihesh och Joel Nordström.  

 

 

 

Scenkonst som ger döva röst

I vårt nya nummer av Teatertidningen djupdyker vi i arbetet med »64 minuter med Rebecka«, i regi av Suzanne Osten. Att en döv roll ska spelas av en döv skådespelare kan tyckas självklart. Men när det handlar om radiodrama, där publiken enbart hör skådespelarnas röster och inte ser dem agera, medför det vissa utmaningar.

Projektet Kompetensintegration vill ta vara på den kunskap som finns bland nyanlända scenkonstnärer med medborgarskap utanför EU, och på det sättet även berika svensk scenkonst. Vi skriver om projektet och har intervjuat två av de medverkande, iranska filmregissören Ramesh Safavi och syriske scenografen Wessam Darweash, om deras flykt till Sverige och tankar om projektet.

Kitte Wagner, Malmö stadsteaters nya konstnärliga ledare och vd, vill ge skådespelarna större inflytande och ser ensemblen som teaterns hjärta. Hon presenteras i vår chefsintervju.

I den nya musikteatern luckras gränserna mellan musik, dans, teater och performance upp. Följ med på en tur runt Berlins scener, en stad där musikteaterns former utforskas för fullt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Foto: Henrietta Hultén

 

Playwrights Horizons i New York värnar på ett unikt sätt om nyskriven, amerikansk dramatik. Vi har besökt denna Off-Broadwayteater och intervjuat Adam Greenfield, en av dem som leder gruppen.

I numrets teaterkrönika skriver Olof Lavesson, moderat politiker och ordförande i riksdagens kulturutskott, om sin syn på konstens roll i samhället. Han menar att i en orolig tid blir konstens förmåga att nå över gränser allt viktigare.

Numrets pjäs är »Nattpassage« av dramatikern, regissören och skådespelaren Astrid Menasanch Tobieson, som berättar en historia om människor på flykt, rädsla och civilkurage.

 

 

Strukturer som skaver

I vårt nya nummer av Teatertidningen tar vi bland annat en titt på strukturer och hur dessa påverkar det konstnärliga arbetet. Regissören Anna Pettersson intervjuar sina kollegor Jenny Andreasson och Carolina Frände om vad som behöver förändras när det gäller strukturer på teaterinstitutionerna.

Vi har samtalat med nyutexaminerade skådespelaren Alva Pettersson och skådespelarstudenten Linn Mildehav om några nätverk där unga skådespelare kan stöta och blöta strukturer, normer och idéer till olika projekt.

Niklas Hjulström, vd och chef för Västmanlands teater, berättar i numrets chefsintervju att han gärna gräver där han står. Det kommer avspegla sig i teaterns repertoar framöver, bland annat i en föreställning om den stora skogsbranden i Sala.

I februari öppnar det nya Scenkonstmuseet i Stockholm. Ledorden är interaktivitet och tillgänglighet. Vi har besökt museet och träffat museichef Daniel Wetterskog.

Skådespelaren Andreas T Olsson tar i sin artikel oss med till Alan Ayckbourns Scarborough, på jakt efter det som denne dramatiker kallar för teaterns liveness.

Utbudet på Fringefestivalen i Edinburgh, världens största scenkonstfestival, är enormt. Vi skriver om två uppsättningar på festivalen som förhöll sig till begreppet gränser.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Foto: Saga Berlin

 

Att teaterkonsten var central för filmens utveckling blev tydligt under årets Tokyo international film festival, som genom en specialföreställning visade på kabukiteaterns viktiga roll i tidig japans film. Vi besökte festivalen.

I numrets teaterkrönika skriver psykologen och frilansskribenten Jonas Mosskin om hur ett teaterbesök i Serbien, under den tid då Milosevic styrde landet i nationalistisk riktning, påverkade honom.

»Fäboland« av musikern, journalisten och numera dramatikern Sara Parkman är numrets pjäs. Publiken får följa med till ett musicerande matriarkat uppe på fäbodvallen.

 

Många talar om mångfald

I det här numret av Teatertidningen tittar vi närmare på representation och mångfald, ur olika perspektiv. Ett sätt att främja mångfald på våra scener är att vidga rekryteringen till våra skådespelarutbildningar. Vi skriver om nystartade Angereds teaterskola som arbetar aktivt med detta. Och vi har talat med Stockholms dramatiska högskola och med Teaterhögskolan i Luleå om hur de närmar sig representationsfrågorna.

Skådespelaren, regissören, transaktivisten (med mera) Aleksa Lundberg har fått känna på hur det är att inte uppfylla normer inom Teatersverige. I vår intervju berättar hon om sina erfarenheter.

Vi skriver om Tornedalsteatern som har lyckats höja statusen på sin regions minoritetsspråk Miänkieli och som förmedlar tornedalingarnas egna historier.

Maxim Gorki Theater i Berlin är måna om att spegla hela sin stads befolkning och är omtalade för sitt framgångsrika arbete med representation. Vi besökte teatern och fick en intervju med den ene av de två ledarna, Jens Hillje.

Sibylle Bergs pjäs »Det säger mig ingenting, det så kallade därute« har spelats för fulla hus på Maxim Gorki Theater och gästspelade i Stockholm under Bergmanfestivalen. Vi har intervjuat författaren och dramatikern Sibylle Berg.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Foto: Mikael Silkeberg

 

I numrets chefsintervju träffar vi Göteborgs stadsteaters konstnärlige ledare Pontus Stenshäll, som säger sig vilja öka mångfalden på stadsteaterns scen.

Litteraturprofessorn och författaren Ebba Witt-Brattström skriver i teaterkrönikan om sin längtan efter sammansatta kvinnoroller och att hon är trött på »konserverad gubbgröt«.

Numrets pjäs är »Kalle Haglund med ockulta föreställningar«, av Kalle Haglund som är författare, dramatiker, komiker, musiker och poet. I denna monolog möter publiken en vilsen man som försöker rekonstruera sig själv genom ockultism.

Elva dagar Bergmanfestival

Stockholm

Dramaten inleder sin höstsäsong med Bergmanfestivalen, 25 augusti till 4 september. Festivalen tar avstamp i Ingmar Bergmans verk, men innehåller även sådant som inte går att koppla till vår kände teater- och filmman. Den är ett led i att stärka de internationella utbytena och samarbetena på Dramaten. Bland de internationella gästspelen märks i år exempelvis Tg Stans uppsättning av »Scener ur ett äktenskap« (bilden), av och med Ruth Vega Fernandez och Frank Vercruyssen, »Höstsonaten«, i regi av Jan Bosse, med Deutsches theater Berlin och »Vox humana«, i regi av Ivo van Hove, med Toneelgroep Amsterdam.

Bland Dramatens sex egna produktioner har Eirik Stubø regisserat »Den goda viljan«, Suzanne Osten regidebuterar på  

 

Foto: Dylan Piaser

 

Dramaten med »Falla ur tiden«, Anna Pettersson ger sin dekonstruerande regitolkning av »Hedda Gabler« och Mattias Andersson regisserar »Deformerad persona«. Dessutom har Dramaten& ett program med samtal, föreläsningar, workshops och introduktioner till föreställningarna. För mer information, se: www.dramaten.se/bergmanfestival.

 

 

 

 

 

 

 

Teatertidningen: Bokmässan
Teatertidningen: Bokmässan
Stöd Teatertidningen!
Stöd Teatertidningen!
Här kan du swisha din gåva
Här kan du swisha din gåva
Löpande prenumeration

 

Det finns nu möjlighet att välja en löpande prenumeration, där kostnaden dras varje månad. Du betalar bara en krona första månaden, sedan tjugofem kronor per månad. Och du kan avsluta din prenumeration när du vill. Beställningen gör du via vårt prenumerationsformulär. Välj ”Löpande prenumeration” och sedan ”Återkommande kortbetalning”:

Nätverkstan Kulturtidskrifter (premium.se)

 

 

 

Scenpasset

Alla Riksteaterns medlemmar får rabatt på en ettårig prenumeration (fem nummer) av Teatertidningen. Erbjudandet gäller både papperstidningen och vår digitala utgåva.

Månadens citat

»Man hör ibland påståendet: ›Skådespelaren är sitt eget instrument.‹ Ingmar Bergman drog på sin tid till med att likna sin favoritskådespelerska vid en Stradivariusfiol. Bilden förutsätter väl att det är regissören själv som för den välhartsade stråken, gnider och knäpper. Jag anser att Bergman pratade i nattmössan.«

 

Staffan Göthe

 

Folkoperan