Nyheter

Dramatik för ungdomar

Sverige

 

Nu har Riksteaterns dramatiksamling Länk 2020 kommit ut, i samarbete med Gidlunds förlag. Vartannat år anlitar Riksteatern några vassa dramatiker från Norden och ber dem skriva varsin pjäs för ungdomar mellan 15 och 20 år. I årets samling kan läsaren bekanta sig med makthavare, dansare, baristor, nazister, vikingar …

De medverkande dramatikerna är Anders Duus, Oda Fiskum, Alexandra Loonin, Lidija Praizovic, Gustav Tegby samt Agate Øksendal-Kaupang, Felicia Ohly, Otto Sandqvist och Edward Bromberg som tillsammans har skrivit pjäsen Nevadaland, om ett land som bildas för att kunna ta emot klimatflyktingar men så småningom stänger sina gränser för att säkra sin egen välfärd.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inkonst startar festival

Malmö

I mars drar Inkonst igång en internationell scenkonstfestival, Eareye, med föreställningar som ligger i gränslandet mellan scenkonst, dans och musik. Inkonst ger plats för »dans som är som musik för ögonen, koreografi som är dikter och konserter som är performancekonst«.

Festivalen riktar in sig på hur vi lyssnar när vi upplever scenkonst. Den är kurerad av koreografen Alma Söderberg. Där kommer finnas allt från growl-konserter till minnesvandringar i mörker och föreställningen Match (bilden) av koreografen Deborah Hay, med kompaniet Cullberg. Det kommer också bli workshops för professionella dansare.

Anna Söderberg säger i ett pressmeddelande: »När jag har valt programmet har jag utgått mycket från min egen praktik och letat efter andra konstnärer som arbetar med liknande 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Foto: Inkonst

 

tankar. Föreställningar där lyssnande är lika viktigt som tittande, som hänger sig åt både rörelse och ljud.« 

Eareye pågår den 5-7 mars, för program, se: http://inkonst.com/event/eareye/

 

 

 

 

 

 

 

Potatopotato växer

Stockholm och Malmö

Malmöbaserade Potatotpotato scenkonst etablerar sig nu även i Stockholm. Terapisterna blir Potatopotato Sthlm:s första premiär, på biograf Capitol. Föreställningen kommer sedan spelas på flera andra biografer i Stockholm och Malmö.

Terapisterna beskrivs som en blandning av spelfilm och teaterpjäs, där Jenny M Jensen, Linda Kunze, Maria Jennefelt och Klara Bendz – som ligger bakom produktionen – vill undersöka biografen som plats för ett möte mellan film- och teaterkonst. Det ska bli en 90 minuter lång undersökning av det sköra och existentiella i våra liv. 

Föreställningen handlar om att gå i terapi, vad det är, hur det känns, vad det ger …? 

Är det sunt med lite förnekelse? undrar Potatopotato.

Premiär den 5 mars.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Foto: Alexandra Hall

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Realistisk surrealism

Stockholm

Teater Galeasens kommande premiär är en dramatisering av Hassan Blasims bok »Irakisk Kristus«. Boken kom ut 2013 och Blasim, som bor i Helsingfors, ansågs med sin roman, som utspelar sig i Irak och Helsingfors, ha revolutionerat den arabiska kulturen. Han skildrar en rå verklighet, i ett gränsland mellan fantasi och verklighet. Det surrealistiska framstår här samtidigt som helt realistiskt. 

Lucas Svensson har i sin dramatisering tagit på fasta på romanens tematik kring exil, berättande, tro, krig och sex. Natalie Ringler regisserar denna föreställning – som är ett samarbete mellan Teater Galeasen, Kulturhuset Stadsteatern och Dramaten – och på scen står bland annat Electra Hallman, Sandra Huldt och Ann Petrén.

Premiär den 12 mars.

 

 

 

 

 

Foto: Mats Bäcker

Form: Jan Larsson

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inte utan min vd?

I det här numret tittar vi närmare på ledarskap – i synnerhet delade sådana – när det gäller svenska teatrar. Vilka är för- och nackdelarna med delat ledarskap? Vi har samtalat med Petra Brylander, Michael Cocke och Carolina Frände som alla tre har lång erfarenhet av att leda teatrar. Vi intervjuar också regissören Staffan Valdemar Holm, som inte bara har lett Dramaten och Malmö stadsteater utan även varit konstnärlig ledare för tyska Düsseldorfer Schauspielhaus.

Hur har det varit med ledarskapet historiskt sett? Det undersöker vi genom några nedslag i teaterhistorien och genom att minnas teaterchefer som Vivica Bandler, Karin Kavli och Ingmar Bergman.

Malin Axelsson, som nyligen lämnade sin post som konstnärlig ledare för Sveriges Radio Drama, skriver i sin teaterkrönika att hon uppskattat att vara chef även om det inte alltid är lätt att fokusera på rätt saker.

Hélène Ohlsson, filosofie doktor i teatervetenskap, skådespelare och regissör, tar ett historiskt grepp i sin essä på den komplexa relationen mellan kvinnliga scenkonstnärer och deras officiella, eller inofficiella, chefer på Dramaten.

Vad händer med vårt samtal om teater, och med teatern som konstform, ifall de fast anställda teaterkritikerna försvinner helt från våra redaktioner?

 

 

 

 

 

 

 

  Foto: Leonard Stenberg

 

 

Det undrar teaterkritikern Lars Ring, som denna höst slutade sin fasta anställning på Svenska Dagbladet.

Rikard Hoogland, lektor i teatervetenskap, skriver om Den internationella Fossefestivalen på Det norske teatret i Oslo, och om Fosses dramatik.

I februari har regissören och dramatikern Jens Ohlin premiär på »Misantroperna« på Folkteatern Göteborg, som är hans bearbetning av Molières »Misantropen«. Vi har mejlintervjuat honom.

Numrets pjäs är »Lilla måsen« av Maria Olsson, teatervetare och dramatiker, där hon tar avstamp i Tjechovs klassiker »Måsen«, men ändrar slutet radikalt och koncentrerar pjäsen till två teman – kärlek och avundsjuka.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ANNONSER
ANNONSER
Här kan du swisha din gåva
Här kan du swisha din gåva
Löpande prenumeration

 

Det finns nu möjlighet att välja en löpande prenumeration, där kostnaden dras varje månad. Du betalar bara en krona första månaden, sedan tjugofem kronor per månad. Och du kan avsluta din prenumeration när du vill. Beställningen gör du via vårt prenumerationsformulär. Välj ”Löpande prenumeration” och sedan ”Återkommande kortbetalning”:

Nätverkstan Kulturtidskrifter (premium.se)

Månadens citat

»Man hör ibland påståendet: ›Skådespelaren är sitt eget instrument.‹ Ingmar Bergman drog på sin tid till med att likna sin favoritskådespelerska vid en Stradivariusfiol. Bilden förutsätter väl att det är regissören själv som för den välhartsade stråken, gnider och knäpper. Jag anser att Bergman pratade i nattmössan.«

 

Staffan Göthe

 

Folkoperan